Så himla orättvist egentligen

När man var liten fick man bara äta godis på lördagar och då köpte man dem styckvis i kiosken. När man var liten hade man fri tandvård och utbytbara mjölktänder. När man var liten behövde man inte räkna kalorier för att man gärna ville gå ner i vikt, för när man var liten sprang man i skogen och lekte Röda och Vita Rosen helt frivilligt och var mager som en tandpetare helt automagiskt.

NÄR MAN ÄR VUXEN DÄREMOT!!!

Och dessutom bor granne med landet som har sockerskatt och därmed bor i en stad där det finns flest GODISVARUHUS per capita än i hela resten av världen, då kan man faktiskt inte låta bli att köpa ett par kilo godis om man råkar ha ett ärende i närheten.

Igår hade jag just ett ärende.

Idag äter jag kvällsmat. I sängen.

  
Det är möjligen lite svårt att få grepp om storleken på skålen. Men med en bok bredvid?

  
Jag åt lite chips och ostbågar till förrätt (och nej det är ingen porrbok).

Kan vi ändra på någon grundlag här? Det måste vara bättre för kidsen att käka det här varje dag så att de faktiskt hinner föräta sig på skiten innan de blir vuxna tandlösa överviktiga kaloriräknare?

Skjut mig.

(Jag skall bara ta en till ischoklad…)

Vådan av att bo i skogen

När det är orkanstyrka ute.

Strömavbrott!

Det har inte jag varit med om någonsin. Nu sitter jag upptryckt i ett fönster för att få lite mottagning. Dock bara 3G, eftersom masterna har rasat de med. Jag vet inte ens om det här kommer gå igenom. Ingen el, inget nät, ingen telefon och vinden låter som att den tänker blåsa omkull huset. Och så skjuts det med gevär någonstans. (Vad jagar man nu? Brudar?)

Värme från kamin och stearinljus kommer man långt med, men kontaktmöjligheterna är obefintliga.

Det här är ju riktigt exotiskt.

Nu vet ni varför jag är tyst. Det känns ungefär som att vara ensam på månen med sjunkande (rymd)skepp och det sista man gör är att bygga om gammal transistorradio för att få ut ett meddelande till synnerheten.

Frågan är om jag tycker att det är lika exotiskt imorgon.

Ursäkta men jag har fastnat …

… och är totalt uppslukad av Making a Murderer på Netflix. Igår kväll började jag och jag fortsatte ikväll. Men det är fortfarande tre avsnitt kvar och nu måste jag faktiskt sova.

Tre avsnitt sparade till morgondagen alltså. Jag vet att alla redan har sett den och jag är sist av alla, men herregud så spännande.

DEN SOM TALAR OM FÖR MIG HUR DEN SLUTAR MÅSTE JAG TYVÄRR TORTERA OCH KANSKE MÖRDA LITE. Bara så ni vet. Inga spoilers alltså. 

Nu vet jag dessutom hur man placerar bevis dessutom. Och hur man städar upp efter sig.

Jag bara säger det.

Bloggen är därmed lite tyst tills jag har kollat klart 😉

Goder Afton

Jag har en liten fråga angående Ullared.

Nu vet vi ju vilka vi blir som vill åka och jag tänkte dona med boende. Min fråga är alltså om det är någon som absolut inte kan tänka sig att dela rum med någon annan av oss?

Fundera över helgen så kan jag preliminärboka rummen på måndag. Det blir bra va?

Humöret är marginellt bättre idag. Maaarginellt. Och morgondagen skall firas med syrran på superduper-outlet i landet som älskar tullkontroller.

  
Så här såg det ut hos tullen när jag råkade glömma svänga av motorvägen häromdagen. Då fick jag åka till Norge och vända.

Konstigt nog blir man inte ens arg av att köra ett par kilometer extra när man fortfarande är nykär i sin bil. 

Jag svor inte ens.

// Kapten Haddock

Den är så fin så fin

Och den är så snabb så snabb.

  
Jag är även sjukt modern i jacka inköpt år 1988. (Dödsvarm.)

Det man sparar på gungor tar man igen på karusellerna?

Ja, jag är såklart ute och kör. Men jag återkommer 😉