Dagens Hund

Är den här lilla raringen.

bild(8)

Liten som väldigt väldigt liten. Bara fem veckor gammal. Så hjärteknipande söt och mest bara ljuvlig.

Sen blev han större och är förvisso fortfarande precis lika ljuvlig och mammas pojk. Förutom när han är ensam hemma. Stor går snällt och lägger sig när de är ensamma, eftersom han vill ligga och beklaga sin ensamma tillvaro i stillhet. Liten, som inte biter i saker när han inte är ensam, förvandlas till en seek and destroy missil. Ibland klarar vi att hundsäkra, men oftast inte.

Senaste gången han målsökte hittade han en liten bal med toapapper som vi inte hade ställt in på toaletten. Givetvis visste vi inte om att vi inte hade ställt in den på toa eftersom den låg lite gömd under kökssoffan.

Då ser det ut så här när man kliver in och den skyldige har just inget försvar alls eftersom han promenerar omkring mitt på brottsplatsen. Den store gjorde inte det.

photo 4

Man ser på tungan hur jobbigt och slitsamt han har haft det med att strimla Lambi till konfetti över hela köksgolvet.

Sen suckar man, fortsätter älska ihjäl honom och så sopar man upp det.

Dagens Hund

Maj maj måne jag kan lura er till Skåne. Eller ja, kanske inte ni som redan är i Skåne?

För dagens hund blir en katt. Vår katt.

photo(1)

Det här är Mini. Hon trillade i ett bläckhorn med näsan före som liten. Och så bodde hon hos en tant i skogen som inte var så snäll, så hon var extremskygg.

Nu är hon fem år och inte fullt så skygg längre, hon råkar bara inte älska hundarna så himla mycket. Eftersom hon inte har fattat att hon är en panter och skulle kunna styra och ställa med dem som en orkesterdirigent.

Men hon är en raring, som står ut med dem, älskar mig och är världens keligaste.

Med det sagt, hur går det med donationerna till Åbykatterna som fortfarande bor hos Linn och är dödssöta. Vi är ett par stycken som har donerat, men av cirka tusen som läste inlägget är det bara ett fåtal som har donerat. Ett ensiffrigt antal när ett fyrsiffrigt antal läste inlägget.

Det behövs inte mycket. Tänk en femma eller en tia från alla som läste. Vilken dröm.

Nu skall jag inte gå ut på stan och demonstrera alls, men jag skall gå ut och…göra något.

Oklart vad, men ut skall jag.

Sen skall jag berätta om mer saker som jag kan ha råkat glömma.

Glad Första Maj på er.

 

Dagens Hund

De där svartluddarna vi har är ju vattenhundar. De föds med simhud mellan tårna, en del mer och en del mindre, Liten har så mycket simhud att han ser ut som en anka. Stor har lite mindre men fortfarande väldigt simkunniga fötter.

Det är bara hjärnan som inte har hakat på. För de gillar INTE att bada. Särskilt inte Stor som är en värre badkruka än sin matte. Liten…bryr sig mest inte alls. Råkar han inte bottna så simmar han, men han kastar sig inte i vattnet som en normal vattenhund. Ingen av dem gör det. Sjukt opraktiskt när tanken med vattenhund på båt var just att de skulle kunna ta sig på och av på egen hand.

Näerå, de här två klunsarna får man bära på sidenkudde ombord om båten inte ligger vid brygga.

Jag fick en länk av PGW som jag totalt har glömt var den kom från, men jag skrattade hejdlöst åt den. Det var en tjej på instagram som hade lagt ut en bild på sin hund när den låg och vilade sig froggy style, med bildtexten: “Hunden är trasig”. Typ.

Det förklarar ju saken i det här hemmet. För det här är Stor.

photo 1

Han är alltså också trasig som synes.

För en riktig vattenhund skall det se ut så här när man går promenad med.

photo 3

Det gör det absolut inte i den här familjen.

Fjollorna går så långt från vattnet som det bara är möjligt. Herregudihimmelen om Stor skulle råka få lite vattenstänk på sig. Regn, hav eller dusch är lika samma som om vattnet är farlig frätande syra.

Dypölar går dock bra.

Som sagt, de är trasiga.

Till sommaren kanske de vill låna makens simhjälpsapparat?

Dagens Hund

Det där med köksbord och köksbord verkar spela kvitta totalt när det gäller Stor och Liten. Särskilt Liten.

I Gbg kommer de inte upp på köksbordet, eftersom det är ett barbord. Här kommer de upp och har dessutom full koll ut genom fönstret på allt som kan tänkas hända på utsidan. Koll är viktigt.

I helgen premiäråkte de med båten och Liten lade sig snabbt tillrätta.

DSC07102

På bordet. Var annars?

Hundar och huvudet högt är ett måste.

Sen är det en helsikes bonus om det finns ett bord i närheten.

PS: Hörrni, vill ni se sjukt söt hund på blogg så måste ni faktiskt följa Majabella som precis har fått hem sin svarta guldklimp. Den lille är ett bedårande monster.

Dagens Hund

Man kan faktiskt inte få för mycket hund. Man kan heller inte låta bli att fotografera hund när man ser hund. Så idag blir det inte mina monster, det blir andras, till synes, väldigt väluppfostrade jyckar.

I alla fall de här två som bara låg och var tjusigt röda i solen när vi var på båttur/fotosafari förra helgen. Di däringa settrarna är vansinnigt tjusiga faktiskt. Inte en min rörde de trots att jag brände ett gäng foton på dem. Eller så var de bara snorkiga?

Tilläggas bör att de ligger och kikar upp mot en uteservering där husse/matte antagligen satt. Och där fanns det mat. Sjukt mycket mer intressant än en kärring med högst oaptitlig kamera.

DSC07003

Sen träffade jag den här pricken. Han hette Morris och var inte heller intresserad av tanten med kameran. För han hade span på en tjusig tik en bit bort och försökte dra ner sin husse i gruset i ren iver att få flirta lite på nära håll.

DSC07020

Sen när vi kom tillbaka till stan igen träffade vi en liten westiepojke på 13 veckor. Som pussades och doftade valpkiss.

DSC07086

Då ledsnade maken på mig och gick hem, det är inte bara mina jyckar som numera springer och gömmer sig när kameran kommer fram, tydligen har även äkta makar en gräns.

Men det var det SÅ värt.