Man borde lära sig av både andras och egna misstag

Men tydligen gör man inte det. Vardagsspänning liksom.

Jag brukar alltid ha Linnex hemma. Världens bästa liniment och dessutom i stift så man slipper grotta med fingrarna i det. Trots det kan jag inte räkna gångerna jag gjort som Granntanten.

Klabba på Linnex på axlarna, klia sig i nacken och som grandios avslutning klia sig i ögat. Dumt. Jättedumt.

Men nu har jag inte hittat mitt stift på ett tag och det där som thaiplejset har luktar så gott.

Igår när jag var där såg jag att de sålde sådana burkar. Och fick tipset att blanda det med babyolja för att använda till fotmassage. Eller annan massage med för all del. Vilket påminner mig om att han den där stökige lovade mig just en fotmassage igår, men lämpligt nog “glömde” han det och pep ner i sin älskade källare innan jag han säga “fotorgasm”.

Nåväl. Jag köpte en sån här.

20140215-215435.jpg

Kungaliniment minsann. För att slippa ha axlarna som örhängen även fortsättningsvis.

Men jag är ju inte van vid att grotta ner fingrarna i en burk. Ändå gjorde jag just det före läggdags igår. Och axlarna tackade mig genom att trilla ner någonstans i höjd med röven (vilket kanske inte säger så mycket eftersom röven börjar någonstans under skulderbladen). Sen tvättade jag händerna och gick och lade mig.

Men jag glömde tvätta under naglarna.

Morgonen började med att jag kliade mig i mungipan, som snabbt domnade bort. Eftersom jag inte fattade varför så slickade jag för säkerhets skull lite tvångsmässigt i nämnda mungipa. Då domnade tungspetsen bort.

Avslutningsvis gnuggade jag mig i ögonen.

Det var rekordartat korkat.

Efter att ha skrubbat ögat rent från liniment med Svinto, toaborste och 80 liter vatten ihop med sminkremover kan jag nu konstatera att vänsterögat har ungefär hälften så många ögonfransar som högerögat. Och att de kvarvarande är väldigt centrerade. Samt att underlocket på ögat ser lite…misshandlat ut.

20140215-220516.jpg

“How YOU doin’?”

Men axlarna mår finemang tackar som frågar.

I eftertankens kranka blekhet

Jamen jag tar på mig skämshatten lite. För någonstans låg det där med elvisp och gnagde.

Mycket riktigt. En sökning på ordet elvisp i bloggen genererade oroväckande många träffar. Jag vågade bara kolla på den här.

20140209-123620.jpg

Jag skall kolla vad de andra handlar om när jag har hämtat mig från chocken.

Här ligger jag och kastar handgranater i ammunitionsförråd liksom.

Mycket skit skriver jag, men inte det här väl?

Dagens guldkorn:

20140207-224211.jpg

“Det är nästan som man får en chock”
Umm…näe inte än men jag fick av den här…

“Du ska få smaka på min strapon”
…vaaaaa?
Som sagt, mycket konstigt skriver jag men inte ens med pistol mot tinningen kan jag räkna ut hur DE sökorden landade här? Kan ni? Hade det åtminstone stått:
“Du ska få smaka på min taxsnopp” så hade det varit okay.
Konstigt, men ändå okay?

“Paradise hotel Jeppe psykhem”
DEN visar ju i alla fall på lite god smak hos sökaren. Och antagligen enorm besvikelse när det bara var min önskedröm.

Jag måste börja kolla lite statistik på sökord. Fredagar känns rent allmänt som den stora snuskdagen.

Nu tänker jag ägna det lilla som är kvar av kvällen åt att lida med den som faktiskt fick smaka på någons strapon.

En del har tydligen riktigt usla fredagar.

Happy helg på er.

Gissa vilka som har varit på Jula?

Och varken jag, Stor eller födelsedagsbarnet är direkt nöjd med dagen eftersom husse fyllde bilen med skit.

Nej jag vet inte vad det är. Förutom den eviga snöslungan i framsätet.

20140119-160536.jpg

20140119-160625.jpg

20140119-160701.jpg

Jösses vad trött jag är på att åka med bil full av dynga. Som bonus har vi även något fastspänt på taket så bilen låter som en trasig jetmotor.

Han den där som shoppar får göra vad han vill när vi kommer fram.

Jag och hundarna skall ha födelsedagskalas i alla fall.

Han kunde lika gärna föreslagit vintercamping

Maken fick en ingivelse när vi var på torpet igår, och när vi kom till stan igen frågade han om vi inte kunde sova där någon natt.

Absolut. Klart vi kan. Med lite framförhållning. Det finns ju sängar, det är möblerat och isolerat. Men det kräver ju som sagt lite förberedelser. Som till exempel värme. Känns ganska viktigt när det är minusgrader? Och kanske lite ordentlig rensning i huset eftersom ingen alls har bott där året runt. Svärfar och hans före detta flickvän (kallar man det flickvän trots att de då var närmare 80?) ställde dit möblerna för ett gäng år sedan för att kunna sova där någon gång ibland. Sommartid.

Efter att svärfar dumpade flickvännen har ingen städat där och inte bott där.

Det visade sig att mannen i mitt liv menade att vi skulle bo där inatt, och åka dit tidigare idag. Men han hade visst inte förberett genom att sätta på värmen innan vi åkte därifrån igår. Inga sängkläder finns på plats heller.

– Men jag har en sovsäck.

Sa maken när jag tittade lite fundersamt på honom.

– Men så bra att du har en sovsäck. Det har inte jag.

Sa jag. Medan jag fortsatte fundera på om det var dags att ringa plingplongbilen och be dem köra honom till plåsterhuset.

Gissa vem som åkte dit med sin sovsäck i eftermiddags och gissa vem som inte åkte dit?

Nu ligger jag i min säng, under mitt täcke, med mina hundar och misstänker att han har en jättehemlig tête à tête med…någon i skogen. För det är ju verkligen bästa stället att vara hemlig på.

Eller så vill han spendera natten i sovsäck i skogen, nära sina plogar och vaddetnu står mer för grejor där uppe.

Nu när jag ligger i varm säng mitt i civilisationen känner jag mig inte speciellt missnöjd med valet att stanna här.

Och är någon dum nog att åka till skogs för att tête á têta känns det ändå liksom inte som att jag drog det kortaste strået.

En natt utan snarkningar kan ju inte vara dåligt?

Men det är onekligen lite mer skrämmande om han bara råkar ha blivit en friluftsmänniska.

För han kunde lika gärna föreslagit att vi skulle tälta.