Godmorgon restmigrän…

…skall vi ha ytterligare en kvalitetsdag tillsammans alltså?

Men först skall jag njuta i stora drag. Mitt livselixir, viktigare än luften jag andas och nästan viktigare än rysk yoghurt (som för övrigt inte fanns på mitt lill-Ica…VAD för affär med självaktning tar BARA in turkisk och grekisk yoghurt men inte rysk…va va VA…är inte det lite rasistiskt, eller en gnutta hets mot folkgrupp?).

20130716_203001_resized

Jag hittade ytterligare en ny Nu igår. Igår var jag för trött, men nu skall jag käka min turreyoghurt (man tager vad de haver) och kolla Hollywoods hetaste sexpack. Extra stort sommarnummer på 100 sidor. En skvallerorgasm.

Sen skall jag känna efter hur rövig den här dagen kommer bli.

Det handlar om prioriteringar.

Godmorgon.

Godmorgonporr

Veckans Nu kommer ut på torsdagar. Maken köpte en till mig i…eh…tisdags va?

Man dör av lycka när man hittar en ny redan på lördagen. Som en barnunge sparade jag den dessutom till “läsa medan jag äter frulle i sängen en söndag i Göteborg när jag egentligen skulle vaknat i Barcelona”.

Och nej, jag tänker inte känna efter ifall jag har cirkulationsplatteträningsvärk ännu.

Först skall jag njuta av tidning och mat i nybytta lakan.

Tänker inte ens fundera ut något att bli förbannad på maken över.

Jag är jäkligt storsint när det vankas skvaller.

image

Finn den gemensamma nämnaren

Först hängav jag mig åt Veckans Nu. Och känner mig mätt på skvaller, samt lite lyckligare av att veta att det vackra folket har problem de med. Men som sagt, bara lite dyrare problem, procentuellt som våra i relation till respektive inkomster antagligen. Nu känner jag att jag har den världen under kontroll. Skönt.

Då läste jag lite Aftonblad. Jag borde inte bli så förvånad, men alltså…en gång i tiden var det hyfsat okay att läsa tabloidtidningarna. Nu är det ingen större skillnad på Aftonbladet och Hänt Extra. Men det kändes som att den här artikeln borde ha legat i En Ding Ding Värld, och inte i kvällspressen.

Dingvärlden har inte funnits som tidning på en herrans massa år. Nu anar jag någon slags konspiration. Har den förre chefredaktören på den nedlagda tidningen tagit anställning på Aftonbladet?

Screen Shot 2013-06-26 at 11.38.50 AM

dingding

Dingvärlden var åtminstone öppna med att de var en skämttidning. Aftonbladet tar sig själv på största allvar. Det verkar vara det som skiljer dem åt. Eller är det paret på bilden från tidningen ovan som återkommer i Aftonblaskan med sina kopuleringsproblem?

Vem vet. Teorierna hopas.

Veckans Porr

Jag är besatt av skvaller. Fullständigt och totalt. Det har till och med gått så långt att mannen i mitt liv vet vilken tidning som är min favorit och ifall jag redan läst det numret. Har jag inte läst det så köper han tidningen till mig. Då blir jag jättekär i honom. På riktigt så är det kanske den mest romantiska gesten jag vet (vilket antagligen säger mer om mig och oss än om romans i största allmänhet). Skit i vit limousin och åttiofem röda rosor. Ge mig en Veckans Nu utan att jag bett om det.

Den här fick jag i måndags, men har inte hunnit läsa den. Det skall jag göra idag, den ligger här bredvid mig som frukostlektyr. Och jag skall få reda på allt om Justin Biebers barn, kolla på snygga outfits och fula outfits och helt crazy outfits på röda mattor lite varstans.

Jag är alltså inte en frisörläsare. Jag betalar gladeligen för att uppdatera mig. För jag hade inte haft en susning om vem en enda kändis var om jag inte var beroende av skvallertidningar. Och det är något mysigt lyteskomiskt i att läsa om det fina folkets tutt- och rumpchocker. Misslyckade operationer, och kokainmissbruk. Som Morgan och Ola-Conny fast i tjusigare kläder och dyrare (o)vanor.

Gör det mig till en ytlig skit? Det hoppas jag.

Godmorgon och trevlig frukost.

20130625_193701_resized

Jag hade ju tex missat Kicken om det inte varit för Veckans Nu. Då hade han bara varit en krullig man i mängden.