…eller så har man tråkigt?
Och då har man inte roligare än man gör sig.
Jag är en spitting image av Veronica Mars (ja ja, jag vet att jag har en hang up på den serien – men ser man ut som Veronica får man Logan).
Det går faktiskt nästan inte att se skillnad på oss. Dessutom tog vi examen på Neptune High samma år. Vi är så här tajta *måttar med fingrarna*
Jag lovar, jag skall sluta tramsa med mitt jäkla hår nu. Eller kanske imorgon.
Sen skall jag plugga till privatdetektiv.
Förresten så håller vi (ålrenset) på att renovera trean i huset nu som vi tydligen skall flytta in i (jag har inte bestämt mig ännu) och med tanke på att han sover på dagen och renoverar på natten slutade det med att jag blev skitförbannad igår natt för att jag blev väckt när han behagade trippa in vid tretiden. Då fick han lusen läst och så fick han utegångsförbud. Eller åtminstone en senasttid när det är dags att knata ner för trapporna och komma hem, så jag slipper glada skuttande hundar i sängen som väcker mig för att tala om att husbonden är hemma.
Jojomänsan, han lovade dyrt och heligt att inte komma ner senare än midnatt så att jag slipper bli väckt varenda jävla natt.
Hans korttidsminne är verkligen katastrofalt, och min tempurmadrass har bättre minne.
Nu är klockan sex minuter över tolv och jag har inte sett röken av honom.
Att vara gift med en medelålderskris är ungefär som att ha obstinata tonårssöner.
