Kompis Norrman lekte att han var singel och 20 år hela midsommarhelgen, trots att han är 46 år med vuxna barn. Inget ont i att ha barnasinnet kvar, men att åka på ytterligare en “Skagenresa” med kompis och kompis båt till Smögen över midsommar i vår ålder, det gör man bara inte. De måste höjt medelåldern med ungefär 26 år. Och som jag försökte förklara (efter att ha säsongat på Smögen som 20-åring), det tror väl själva fan att unga små snärtor kom ombord på båten. De är ju inte korkade. Jag gjorde samma sak i den åldern, för “farbröderna” hade gott om alkohol och stora båtar. När man hade druckit dem ur huset (båten) sa man tack och hej, lämnade farbröderna med sina rullatorer, och drog vidare ut i natten.
Men man antar att det är en win-win. Gubbarna får sitta och inbilla sig att de är attraktiva med kuttersmycken ombord och tjejerna slipper betala för alkohol på förfesten.
Han hade dock fått lite dålig smak i munnen när han insåg att tjejerna var yngre än hans son.
Nåväl, de spenderade helgen i Grebbestad, sen Smögen och slutligen Lysekil. Kompisen som han var ute och snedseglade med skulle fortsätta båtåkandet och ha semester så kamrat norrman behövde komma upp igen. Jag och maken gjorde det till en dagsutflykt och drog ner till Lysekil för att plocka upp vraket och återbörda honom till Strömstad.
När vi kom fram till Lysekil var det extremt lite båtar kvar. Men mitt i hamnen, så centralt det bara var möjligt, låg tre kompisbåtar varav den ena var farbrorbåten. Med en total medelålder på sisådär 55 år. Vi snackar skalliga herrar med frukostgroggen i näven och hårdrock på extremhög volym.
Det är inte speciellt ofta jag skäms över varken mig själv eller andra, men att kliva ombord och sätta sig bland medelålders fyllkajor var inte min kopp te alls. Jag kände mig jävligt fisförnäm på ett inte helt positivt sätt.
Nu vet jag det. Jag har en gräns. Vi blev alltså inte långvariga.
På vägen dit pratade maken sig varm om en affär som heter Happy Price som ligger i obygden, och där stannade vi på vägen hem.
Ni hajar. Ett wannabe Ullared fast mindre. 9300 kvadratmeter är ju inte så pissigt faktiskt. Till och med färgerna stämmer överens. Givetvis ville maken inget hellre än att få gå bananas där och kolla utbudet. Bara titta såklart.
Men han rev åt sig en stor korg direkt vid ingången. Såklart.
Med tanke på försprånget in i butiken hade jag tappat bort honom redan innan jag kom igenom entrébågen. Hans infanteristeg var långt före mina små pimpinetta steg in i butiken. Så jag knatade bara runt och kikade. Hittade fyrpack med batterier för en femma styck och två hundskålar för en tia. Bra där tänkte jag.
Sen hamnade jag på inredningsavdelningen och av någon outgrundlig anledning är jag mattoman. Men mattor är ju så förbannat dyrt. Inte på Happy Price inte, där hittade jag en alldeles oäkta ryamatta som var mjuk som pälsen på en fårskalle. För 200 spänn var det taget.
Har man väl börjat går det ju inte att sluta, så den där trippen för att hämta vraket i Lysekil blev dyrare än beräknat. Jag hittade även sportlinnen, i vad som kändes som skitbra kvalitet (bomull, bambu/skitmycket stretch) för en tjuga styck, skojsiga filtar för en hundring, kuddar och ett duntäcke till mormor. Och antagligen jävligt mycket mer med tanke på att vi fyllde fyra stora bärkassar när det var dags att gå ut, mattan inte inräknad i den totala konkursen.
Vad han den där Ullaredsfantasten köpte är jag däremot lite osäker på, men jag skymtade en trave papperstallrikar och ett par jeans.
Så himla tryggt att veta att det finns ett “nästan-gekås” bara 20 minuter hemifrån.
Sen åkte vi hem och käkade.
Det är väl ungefär så spännande den här helgen har varit.
Eller ja, jag har inte berättat om Det Stora Vredesutbrottet som jag fick på en granne på midsommarafton, men det tar vi senare.
Den här helgen har bekräftat två saker. Folk är pack och jag tror att jag är rätt okay med min åldersnoja. För jag vill absolut inte vara 20 år igen.
Då måste man ju hänga på Smögen och dricka gamla gubbars öl.
Om man mot all förmodan skulle vilja dela på andra sociala media kan man göra det här. Men bara om man verkligen vill.
