När man är mer än lovligt dum i huvudet

För första gången somnade jag på riktigt mitt i en text någon gång inatt, när jag vaknade imorse låg jag med touchpennan i handen men iPaden hade åkt ner på golvet och jag kunde inte för mitt liv minnas vad jag hade skrivit. Men det var följande:

“Okay, anledningen till min frånvaro den här veckan är för att jag har suttit i förhandlingar som gäller en jobbrelaterad grej. Jag skall bespara er de tråkiga detaljerna.

Vad det handlar om nu är att försöka vara lösningsorienterad istället för att enbart se problemen. Det brukar vara en av mina starka sidor. Men, just nu skriker hela mitt system “overload overload overload – all systems shutting down.

Och igår när jag hade kastat mig i bingen var jag övertrött och genomkorkad. Men jag kom åtminstone på att jag har en väldigt nära vän som är bolagsjurist/avtalsjurist. En sån som jag behöver. För att slänga ett juristöga på alla klausuler hitan och ditan, och som förhoppningsvis kan hitta en lösning.

Jag s…”

DÄR hade jag somnat. Som en sten. Så jag skriver väl klart det nu då…spänningen i att inte riktigt veta vilket verb som var planerat efter det sista s:et. För mig alltså. Jag minns inte. Borde man kanske sätta trötthets- och alkolås på bloggen?

Men vi hastar vidare. Jag fortsätter på det jag tror att jag tänkte skriva. Någon gång verkligen mitt i natten slängde jag iväg ett sms till kamrat jurist och bad om ytterligare ett råd från utomstående men med insyn i vad det är vi pysslar med. Och jag fick svar. Där han bad mig skicka över kontraktet.

Ganska direkt insåg jag hur jävla övertrött jag var eftersom jag inte klarade att tänka i de enklaste banor.

20131107-095059.jpg

Och jag garvade så mycket åt hans ironi, mitt akuta stenålderstänkande (scanner liksom, idag behöver man en scanner ungefär lika mycket som man behöver en fax, eller Telex för all del), men tydligen var jag inte så lösningsorienterad som jag inbillade mig. Sen delar jag ju så gärna med mig av mina samlade dumheter.

Sen somnade jag, drömde inget jag minns, men vaknade imorse av en helt låst käke.

Tydligt att jag har jobbat stenhårt även under natten.

Frågan är bara med vad. Eftersom truten tydligen varit inblandad.

Eller så har jag gått en rond mot Tyson på riktigt, och fått en sån jäkla käftsmäll att avtrycket från knogarna satt kvar när jag vaknade.

Förbereder mig för möte idag

– Tjena tjena (skakar hand) hur är läget?

– Fint som snus, själv då?

– Ja jag ser ju att du har varit utomlands, när har du haft tid med det eftersom vi pratades vid förra veckan?

– Ahhh…jomen jag tog en liten weekendtrip till Nepal och satt på en bergstopp inlindad i folie.

NÄÄÄÄ…det håller inte.

Så här såg jag ut när jag väl masat mig upp imorse. Nu syns det inte så tydligt, men det är väldigt mycket färg runt munnen, tydligen cirkelsprayade jag mer även där. Och så syns det att jag har en bred brun slinga vid örat ovanför telefonen.

Det regnar på tvären, blåser halv storm och ut skall jag med vita händer och ett solkysst ansikte. Rejält tungkysst på sina ställen.

Nästa gång (för jo, klart som korvspad att det blir en nästa gång) blir det plastpåse över hela håret, i duschen och kanske några färre cirkelsprayningar. För färgen på bröstet är skitsnygg.

Ansiktet kunde väl vara lite mindre bajsfärgat, men det är ju enbart mitt eget fel.

bild(2)
BÄSTA SVÄNGEN – HÖKARÄNGEN!

Rudolf och jag – igår

Jag var så vansinnigt kokande arg på tonåringen jag är gift med att det var meningslöst att bråka så taket reste sig, så jag gick helt sonika och la mig i sovrummet med min Kindle. I ren “jag får snart en hjärnbränna-utmattning”.

Givetvis somnade jag. Vid halvtio vaknade jag av att jag a) var hejdlöst kissenödig och b) att två hundar kom inrusande där den ena var arg som fan (Stor) för att Liten var enerverande och fullsketen med hormoner (väldigt mycket könsmogenhet). Och tydligen var absolut bästa stället att trycka till Liten i sängen. På mig. Ytterst oklart om Liten fattade varför, men han la sig i alla fall snällt på rygg medan Stor stod över honom och röt som ett lejon. Underst låg jag. Oerhört bekvämt.

Som avslutning hoppade di två ner på golvet, fortsatte uppgörelsen, och som en extra touch kissade Stor på Liten för att verkligen befästa vem som bestämmer. Liten är tio månader och Stor har varit alldeles för snäll. Fram till nu. Och då skall det tydligen sättas på plats med råge. Så att även matte blir klarvaken på kuppen.

Nåväl, jag vacklade ut på toa för att uträtta mina behov, även om jag hade god lust att kissa på båda två för att visa vem som VERKLIGEN bestämmer. Men jag sansade mig. En liten del av mig var även en smula sugen på att kissa på maken. Är det rangbråk så är det liksom.

Eftersom jag var lite trött, och inte riktigt visste om klockan var halvtio på morgonen eller kvällen så hade jag råkat glömma min spraytan. Men jag blev påmind när jag klev in i badrummet och fick syn på en spegel. Och gjorde ett jämfotahopp i ren skräck.

Jag såg ut som om jag varit i Alperna ett par veckor med Hökarängsgänget. Och lite som Rudolf med röda mulen.

Jag opererade näsan för ett par år sen (hudcancer i nästippen) och hade lätt att få röd näsa före det. Men efter den operationen har jag ÄNNU lättare att få röd näsa. Särskilt om jag har sovit, är varm, är kall eller bara mest hela tiden. Kan knäcka extra som Rudolf, clown eller Ronald McDonald utan lösnäsa. Jag hade sovit och jag var varm. Så igår såg jag ut så här.

20131103-223044.jpg

Och nu känner jag att jag inte riktigt har jättebrådis ut i badrummet för att se fejjanstatus. Om det har blivit mer eller om det liksom avstannade efter gårdagen. I värsta fall kommer jag se ut som ett blackface. Fast blond. Som när jag var liten och hade vitt afrokrull men alltid var knallbrun på somrarna. Nu med lite sprayade polisonger. Jag hade åtminstone vett och sans att gnugga bort färgen från ögonbrynen. Annars hade det sett ut som om jag hade haft en mördarsnigel ovanför varje öga.

Ja, jag skall snart gå upp och möta verkligheten. Men färgen på överkroppen är skitsnyggt brun. Där överdrev jag tydligen inte mitt sprayande. Det där med att vara smart och bara testa litegrand första gången som Mona gjorde var tydligen inget för mig. Måttfullhet är inte min grej.

Och som sagt. Hade det varit juli hade jag kommit undan med färgen. Kanske lite svårare i november eftersom jag inte har varit i Alperna.

Nu. Upp. Annars kissar jag på mig. Eller på valfri hund eller make.

Kommer jag inte tillbaka vet ni att jag har tuppat av.

Sa jag att jag har ett par viktiga möten idag. Där jag och mitt fejs måste närvara.

Jösses.

Det där med att vara dålig på att följa instruktioner

Är ju bra ibland men ibland är det inte…lika bra.

Minns ni spraytan-burken som Mona köpte hos Plain Vanilla för en halv evighet sen? Eller ja, i våras då’rå.

Jag är SÅ trött på att se ut som ett spöke, så jag köpte en när jag var där och rensade deras lager men har inte hunnit testa den. Men eftersom maken fortfarande ligger och gömmer sig under en sten för att slippa diskussionssöndag så har jag varit effektiv.

Jag dammsög, sen gjorde jag en redig tvagning med både toningsbalsam och blondinpackning och SEN tog jag fram spraytan-burken.

Läste lite slött på instruktionerna, att man skulle skrubba de kroppsdelar man skulle använda den på, kanske smörja in sig om man var lite torr, och så skulle man eventuellt göra det före man duschar, och duscha 4-6 timmar efter sprayning. För då har färgen hunnit fastna.

Äsch päsch, hur viktig kan den detaljen vara tänkte jag, som redan stod nyduschad och väldigt blond (även bokstavligt talat) i badrummet. Jag skulle ju ändå bara ha den i fejjan, hals och lite ner i eventuell urringning. Och jag hade handduk virad runt det blöta håret.

Så jag klev in i duschen med flaskan. Blundade (enligt instruktion – kors i taket), höll flaskan på lagom avstånd och sprayade med cirkelformade rörelser.

I spänd förväntan klev jag ut.

Har ni sett avsnittet där Ross i Vänner går och får en spraytandusch?

TOWRossTan

Jag kände en oerhörd närhet med Ross när jag fick syn på nunan i spegeln.

bild(1)

För det var ju den där lilla detaljen att jag är BLOND. Och att det stack ut lite hår vid sidorna av handduken. Plus att jag möjligen överdrev sprayandet en gnutta.

Som bonus kände jag mig tydligen väldigt bekymrad under tiden jag sprayade, eftersom det fanns exakt noll spray i min bekymmersrynka mellan ögonen. Även lite vita rynkstreck på halsen.

Då blev det helt plötsligt solklart varför man skall läsa instruktioner lite lite bättre när det gäller vissa saker åtminstone.

Vad som inte syns på bilden är att jag inte hade smort in läpparna med något, så de var rätt torra efter duschen, med andra ord såg det ut som att jag hade tuggat i mig just det mörka bajset som någon faktiskt har sökt på och hamnat här.

Men jag är inte den som är den. Och jag flabbar fortfarande åt min dumhet när jag skriver det här. Jag tror jag löste problemet. För jag rotade fram en vanlig sminksvamp, sprayade på den och duttade i argrynkan och på halsen. Plus att jag duttade ut lite av den andra färgen där det fanns ett visst…överskott. Som exempelvis i ena örat?

Så här i eftertankens kranka blekhet (brunhet) inser jag att jag kanske får leva med blont hår och bruna polisonger ett tag.

Men på plussidan. Den luktar gott, och inte garvsyra som brun utan sol luktade sist jag använde det. Färgen som hamnade på överkroppen blev jävligt snygg och inte ett dugg orange när jag hade duttat bort det som var för mycket.

Ansiktet återkommer jag med en efterbild på imorgon när jag vet hur det gick.

Kanske kan jag visa mig bland folk och se ut som jag är nyligen hemkommen från Thailand. Kanske inte.

Men nästa gång skall jag läsa de förbannade instruktionerna.

 

Nu tar vi det en gång för alla

Eftersom jag har fått frågan ett par gånger.

1. Näe, jag är inte för fin i kanten för att bajsa – fjärta däremot, då kommer det fjärilar ur ändan

2. Det går finfint att torka sig i arslet med långa naglar – hur i hela friden torkar ni er egentligen?

3. Däremot händer det ju en del bajsrelaterade incidenter ändå, som inte har just något alls att göra med längden på naglarna (för att jag har lite otur?)

4. Det absolut enda som inte går att göra med långa naglar, såvitt jag vet, är att använda touchscreen på telefon/padda. Helt omöjligt. Eller ja, i alla fall sjukt jobbigt.

5. Då införskaffar man sig en touchpenna. För annars hade det tagit ett par dagar att skriva de här få orden.

Men gomorron på er då 😉