Category: Idioter

Förmildrande omständigheter?

Posted on | by Victoria | 11 Comments on Förmildrande omständigheter?

Återigen. För nu är det nära att jag går uppför trappan och trycker en kudde över huvudet på maken och sen sätter mig på den till han blir blålila.

Jag är så trött att jag är vindögd. Gick och lade mig tidigt med vampyrerna, medan maken satt i vardagsrummet och kollade på TV. Före tio sov jag som en gris. Men vaknade av att volymen på TV:n var högre och att hundarna skällde. Släpade mig upp för att kolla vad idioten pysslade med, nämen han hade ju bara gått ut och satt sig i badet. Och visst hörde han hundarna skälla, men deeeeet väckte väl inte mig?

Dessutom satt han där ute och kollade TV genom fönstret. Därav volymen.

Jag muttrade något om hänsyn för HELVETE.

Och så somnade jag igen.

Nästa gång jag vaknade hade det gått en kvart. Då satte han på avfallskvarnen i köket. Köket ligger tvärsöver hallen från mitt rum. Och den jävla kvarnen väsnas en SMULA.

Då klickade jag och blev skogstokig. Och frågade om han var dum i hela huvudet. Ifall han kanske vill att jag startar motorsågen ovanför hans öra imorgon bitti (om ett par timmar). Sedan dess har jag inte somnat om.

Gissa vem som ligger i sovrummet nu och snarkar så fönstren skallrar samtidigt som han har somnat ifrån TV:n….som jävla vanligt.

Det här börjar ju skitbra. Han har slutat jobba, imorgon drar vi till Strömstad.

Men om man inte lyckas hålla käft på den här ytan, eller att jag inte ens slipper hans snarkningar här trots att vi sover på varsin våning så är ju inte oddsen för överlevnad särskilt bra för hans del.

Vi kan lägga till självantändning som ytterligare en brandorsak i jul.

Perkele vad förbannad jag är.

Ett jäkla mirakel

Posted on | by Victoria | 22 Comments on Ett jäkla mirakel

Maken läser ju som sagt bloggen. Inte direkt var femte minut och väldigt noga, men han skummar igenom den en gång om dagen eller så. Och så har han åsikter. Inte om inläggen där jag sågar honom jäms med fotknölarna, näerå – de inläggen bryr han sig inte om. Däremot gnatar han på mig om de få stackars inlägg som handlar om hundarna. Eller katten. För det är tydligen dööööötrist att läsa om.

Ibland undrar jag vad han skulle skriva om ifall han under pistolhot tvingades ha en blogg. Eftersom han är självutnämnd bloggmästare. Uppenbarligen inte husdjur i alla fall. Han kanske skulle skriva hyllningstal till sina foppatofflor *odiskret gäsp i handen*…?

I alla fall, han har tydligen råkat läsa bloggen idag. För han frågade om jag hade skrivit skit om dammsugaren.

Japp. Guilty as charged.

Eftersom vi hade varit i skogen med hundarna och de såg ut som om de hade vunnit OS i kamouflage när vi hade traskat i dyngbäckar, över rotvältor och genom allsköns barrskog. Det fanns inga pinnar, mossa eller granbarr kvar i skogen när vi lämnade den, allt satt i pälsen på Stor och Liten. En första rensning på farstukvisten, och sen en andra rensning i soffan medelst nedkastning av pinnar med hundhår på golvet föranledde den här synen.

20131207-234102.jpg

Och ett pilutta från maken. För nu kan jag inte säga att dammsugarna bara står oanvända längre. Inte den senaste i samlingen åtminstone. Dessutom är jag lite chockad, snacka om att det är sug i en grovdammsugare (eller vad det nu hette). Jag satt mest och var förvånad över att inte parketten släppte och att inte soffan åkte med in i röret.

………

Det här skrev jag igår medan maken klippte Liten i örat. Det var alltså en bra lördag ända till det inte var en bra lördag mer. För det blev Torslanda Blodbad. Vilket generade ett sånt där trist djurinlägg (enligt bloggmeister då’rå) istället. Live från Blå Stjärnan.

Och nu är det dags att åka dit igen. Slita sönder hönsmammans navelsträng och lämna Liten för öronlagning alldeles ensam i stora vida världen.

Jamen ni hajar. Jag är en fjomp. Nu behöver både jag och Liten köttbullepussar. Och leverpastej.

En fjomp som skall klippa ett jack i makens öra nästa gång det är dags för hårklippning.

Öra för öra, tand för tand.

Dammsugare och fredagsmyyyyyz

Posted on | by Victoria | 21 Comments on Dammsugare och fredagsmyyyyyz

Förlåt. Jag skall jobba bort mina zäta. Men det går nästan inte att stava det ordet utan ironi. Vi har dock inte käkat tacozzzzz.

I vilket fall som helst så beror inte tystnaden ikväll på att vi har åkt motorväg. Inte heller har vi spenderat kvällen med att ha taklyftarbråk. Visst är det nästan så man tror att jag ljuger?

Jag gillade förra fredagen. Det var infernaliskt skönt att samla vuxenpoäng genom att slänga sig raklång på soffan redan klockan fem. En pervers njutning helt enkelt. Och med tanke på Sven kommer det inte bli någon tomtefiering av båten i alla fall, för han kommer blåsa bort. Inte Sven alltså, utan tomten. Sven får gärna blåsa bort. Vi har inte klurat ut hur vi skall lösa vindfångsfaktorn, just nu lutar det åt hederlig maffiametod. Cementera fast fötterna på honom. Frågan är väl mest bara hur bra teakdäcket kommer må av det.

Så, jag har helt sonika spenderat kvällen på arslet i soffan. Utklassat Åsa här på bloggen i Wordfeud (min blogg, jag kallar två vinster utklassning hehe), och pillat navelludd.

Jag säger bara en sak. Ni som lever opendlande liv vet inte hur bra ni har det. För oj vad jag har njutit.

Nu har jag bäddat ner mig. Stängt av ljudet på mobilen och hotat maken med påsklämmor runt bröstvårtorna om han glömmer stänga av sina. Jag har storartade planer för morgondagen som innefattar sömn, sömn och lite mer sömn. Och promenad i skogen.

Men vad skådade mitt norra öga när jag knatade genom hallen på väg till min sovplats? Ni vet ju redan om makens osunda relation till dammsugare (och avfallskvarnar). Jag trodde nog verkligen att centraldammsugaren på båten var the shit. Nu var han klar. Inga andra dammsugare skulle han hava jämte centraldammsugaren.

Jomenvisstellerhur. I hallen stod något och blänkte som jag inte kände igen. Dessutom stod den bredvid en dammråtta stor nog att bita av hälsenan.

20131206-233838.jpg

Jag trodde att det var något han hade plockat fram ur sin dammsugarsamling, och frågade vad det var.

– Doh! En grovdammsugare seruväl?

Sa han lite avmätt.

– En ny? Frågade jag. Med förvåningens finger i häpnadens mun.

Japp. Dagsfärsk.

MEN VAD ÄR DET FÖR FEL PÅ HONOM?

Nu vet jag inte hur många dammsugare vi har längre. Men jag är rätt säker på att vi har fler dammsugare än dammråttor. Vilket säger en hel del med tanke på att dammsugarna mest fungerar som dammsamlare, och inte används särskilt frekvent.

Är det någon som har lust att förklara varför man köper minst fem dammsugare i halvåret men aldrig använder dem. Särskilt inte centraldammsugaren på båten.

Imorgon vill maken åka 20 mil för att köpa en snöskyffelmonteringssats som man sätter på gräsklipparen, så att den kan transformeras till åksnöskyfflare vintertid.

Han är en hamster.

Precis som om vi behöver mer prylar. Tanken är liksom att vi skall börja småflytta ur huset nästnästa vecka. Och bo på 60 kvadrat.

Och han har mage att klaga på min skosamling.

Han måste vara den enda mannen i världen som, utan överdrift, har fler dammsugare än skor.

Jag tror att det är dags för professionell hjälp.

Den här fetischen har gått överstyr.

Wash, rinse, repeat – jag är gift med en idiot

Posted on | by Victoria | 10 Comments on Wash, rinse, repeat – jag är gift med en idiot

Söndagen i eftertankens kranka blekhet.

IDAG fattar han att hans inlärningskurva är sämre än en tapetrulles.
IDAG är han medveten om att jag har upprepat samma sak sjuttioelva gånger i veckan och att försöka få honom att fatta är ungefär lika tillfredsställande som att skalla en betongvägg.
IDAG förstår han preciiiiis vad jag säger (även om jag misstänker att han skulle hålla med om att himlen är grön bara det inte blir diskussion).

IDAG kommer inte jag att gå med på att sätta mig i en jävla bil och åka ner till Göteborg. Men det har jag inte talat om ännu. Och om han så mycket som fjärtar i fel väderstreck eller har en avvikande åsikt så kan han ta den åsikten och köra upp den i analus rektum.

Det finns inte en janne att vi kommer kunna samsas på 60 kvadrat. Näver äver.

Inatt var han förpassad till soffan. Och likt förbaskat överröstade snarkningarna min ljudbok i sovrummet. Det är mad skills att kunna väsnas så mycket när han sover. Med tanke på att han snarkar både på in- och utandning så spenderade jag många minuter med att fundera över diverse ljudisolerande material uppe på hans mun och näsa skulle funka.

Sen funderade jag på att fisa jättemycket i en kudde och lägga och ansiktet på honom så han skulle vakna med pink eye.

Efter det gick det till ytterligheter, att hämta fruset hundbajs, kväva honom med en filt och lite andra onämnbara saker.

Nu är jag mest bara trött.

Och karlar är dumma i huvudet. Sådär rent allmänt.

Men är det möjligt?

Posted on | by Victoria | 20 Comments on Men är det möjligt?

Jag lärde mig en ny sak idag. Igen. Man lär så länge man lever sägs det. Men dra åt skogen vad man önskar att hjärnan hade någon sorteringsfunktion med inbyggd informationsförstörare när det gäller vissa grejor. Ni vet den där gigantiska avdelningen för värdelöst vetande som alla har. Somliga mer (maken, andra världskriget), andra mindre.

I alla fall, och det här har retat mig i åratal, det här med att alla jäkla datum numera är en -dag. Är det inte kanelbullens dag så är det alla hjärtans dag. Och allt där emellan.

Det finns ta mig fan en dag för allt. Skoskavets dag, köttbullens dag, silldagen, räkdagen, långfingerdagen och papperspåsedagen. In absurdum. Något snille, oklart vem eller vilka, kom på den briljanta idén att lägga ett tema på årets alla 365 dagar. Jag känner spontant att jag skulle vilja ge den/dem hela året i form av idioternas dagar.

Eller ja, vi kan behålla fettisdagen. För jag gillar semlor. Typ.

Nu vet jag just inte om alla årets dagar är upptagna, men alldeles för många är det, och det kommer nya fiffigheter hela tiden. Och om jag låter bitter beror det på att jag är en varulv idag som inte har sovit så mycket, men jag lovar att jag hade dissat alla dessa konstruerade dagar en alldeles vanlig dag med. Med den enda skillnaden att jag kanske hade godkänt några fler dagar än fettisdagen. För att jag är så mycket mer ädel och generös när jag inte är varulv.

Idag lärde Expressen mig att den 12 november är en motviktsdag till alla hjärtans dag. Det är alltså alla krossade hjärtans dag. Och utan att grotta ner mig i det verkar det som att en viss värktablett står bakom påhittet.

broken_heart_by_starry_eyedkid_1210705730_10765101

Nu kommer det jag tycker är roligast. Jag och maken gifte oss sent (jättesent) på kvällen den 11 november i Las Vegas. Med tanke på nio timmars tidsskillnad så gifte vi oss alltså jävligt tidigt på morgonen den 12 november i Sverige.

Och jamen såklart, givetvis har vi tvistat till leda om vilken datum som gills eller vilket vi skall ha, men vi kom till slut överens om att 11/11 är lättare att komma ihåg. Jomenellerhur. Det är i vilket fall som helst datumet vi enades om att skriva i ringarna.

Men EGENTLIGEN, eftersom vi är svennebananer gifte vi ju oss den 12 november. På alla hjärtans krossade dag.

Som det förklarar saken och att ingen av oss nästan aldrig minns det.

Men allvarligt. Vad är det för snillen som sitter och kommer på alla dessa dödslarviga dagar och får vem som helst gå in och bara claima en dag och ett syfte?

Visste ni om det?