Och jag är genomtrött.
Jag hade ju längtat SÅ mycket efter gårdagens sova ensam-natt. Att få gå och lägga sig tidigt, somna tidigt och sova utan att “någon” ränner mellan lägenhet och källare med TV:n på högsta volym. Tyst, mörkt och stillsamt.
Det började jättebra eftersom jag kastade mig i sängen rekordtidigt. Redan halvnio hade jag tvingat ner hundarna i bingen. Lättlyssnad ljudbok på och ögonlocken föll ihop.
Klockan tio vaknade jag av ett envist ringande från telefonen, det var maken som skulle säga att de hade slutat göra manliga saker utomhus i regnet och var inne. Och så skulle han säga godnatt i förtid. Trodde han. Och det var väl för all del rart om det inte hade varit för att jag redan sov så sött. Sen hade han visst råkat “glömma” att han hade lovat sin ömme fader att köra honom till tåget idag, så det skulle visst jag få göra istället. Det var bara att ställa klockan på halvnio så jag inte skulle försova mig.
Och det var en jävla tur att jag ställde klockan.
Jag somnade om ungefär en sekund efter att ha pratat med maken. Sen vaknade jag till ungefär en miljon gånger av att Väldigt Överbeskyddande Hundar kände sig tvungna att skälla på folk i SVALEN och folk på utsidan. Sovrummet vetter ju mot gatan och den ena väggen i sovrummet vetter mot entrén och porten. Det är jävligt lyhört.
Nu gissar jag bara, men eftersom det är sex lägenheter i det här huset varav tre bebos av folk som är närmare graven än krogen så kan vi utesluta att de hade fest. En bebos av oss och jag hade absolut inte fest. Två lägenheter kvar att gissa på, i den ena bor en tjej som vi varken ser eller hör röken av nuförtiden och i den andra bor en kille som alldeles nyss fick förstahandskontrakt. Sitt första någonsin. Eftersom det är svinsvårt att få lägenhet i den här stan.
I vanliga fall tycker jag om den här snubben, men inatt låg jag och fantiserade om att han hade något slags inflyttningsståhej som slutade med att alla gick ut på krogen. Jag fantiserade även om olika sätt att vräka alla i hela huset och göra om det till en fyravåningsvilla.
Sen somnade jag igen.
Mellan klockan 02:00 och 04:00 väcktes jag en gång var femte minut av att någon (några?) öppnade porten och gick i trappen vilket utlöste farliga vaktande hundskall i sängen. Så här dagen efter undrar jag hur många som egentligen kom och gick under de två timmarna. Sen ställer jag mig tveksam till om det verkligen var människor som kom och gick, eller om ett par av dem var elefanter. Vilket givetvis föranleder funderingar över hur många elefanter som egentligen får plats i en tvåa på 60 kvadrat? Och varför just elefanterna var tvungna att gå upp och ner och ut och in så in i helsefyr många gånger.
Klockan fyra var jag således klarvaken. Och hungrig. Det kan hända att jag gick upp och gjorde lite yoghurt medan jag smidde ondskefulla planer.
Sen bäddade jag ner mig för femtioelfte gången och satte på min ljudbok.
När klockan ringde halvnio trodde jag att det var mitt i natten och ögonlocken hängde någonstans nere vid knäna.
Men det var bara att knata upp, vackla ut till bilen och hämta svärfar. Trots att jag känner mig som en påse kattskit idag måste jag ju ge vädret en high five.
Nu är svärfar körd, min ömma moder sitter på tåget hit och anländer om exakt en timma och 20 minuter och jag har INGEN som helst lust att roa henne.
Vissa mödrar kan sysselsätta sig själv, eller åtminstone ha vett på att sitta still i en soffa och titta på TV. Andra mödrar (min) måste göra något precis exakt hela tiden, och minuterna som spenderas på soffan innehåller en konstant ström av frågor i stil med:
– Skall vi inte gå ut nu?
– Se, hundarna vill gå ut, nu går vi?
– Är du färdig snart så vi kan göra något?
– Skall vi inte gå ut nu?
– Skall vi inte gå ut nu???
– Jamen här kan vi inte sitta när det är så fint väder ute!
Någon som har lust att förklara för mig varför man absolut inte kan sitta inne när det råkar vara sol?
Eller varför inte en vuxen människa kan ta en hund eller ingen hund och gå iväg alldeles själv?
Den här dagen kommer inte sluta bra.
Jag gissar att jag vräker minst en hyresgäst, avsäger mig dotterskapet till min mor och när det är dags för maken att komma hem så skiljer jag mig.
Sa jag att hon är pedant också?
Det är inte jag…och jag är jäkligt lack på att min sovnatt sabbades av elefanter.
Men trevlig helg på er andra då’rå.
