Min dator var borta i två veckor och jag vet inte hur många gånger jag ringde verkstaden för att VERKLIGEN försäkra mig om att felet som gör att datorn hänger sig hela tiden åtgärdades. Jag var ju stensäker på att det var ett hårdvarufel, närmare bestämt ett minnesfel.
Men vi var eniga, jag och verkstaden, de skulle verkligen göra allt. För de höll med om hårdvarufel.
Och man kan ju inte anklaga dem för att inte ha gjort mycket i alla fall, för skärmen byttes (tack försäkringen) och sen byttes moderkortet (tack garantin) och så testkörde de med godkänt resultat. Med tanke på att delarna de bytte kostade mer än en ny dator så borde den ju vara fantastiskt bra nu.
Att jag sen fascineras av att det är vattentäta skott mellan försäkringsbolag och garanti är ju en annan femma. De valde ju inte precis billigaste alternativet.
Jag fick tillbaka den i fredags, gjorde inte så mycket mer än att uppdatera till Yosemite och sen struntade jag i den. Orkade inte återställa den eftersom det är det tråkigaste jag vet.
Igår eftermiddag tog jag fram den, då den är min soffdator. För att skriva skitinlägget.
Jag hann skriva en tredjedel, sen hängde den sig och jag höll på att få andnöd när jag såg den snurrande badbollen där markören nyss varit.
Startade om och hoppades på engångsföreteelse.
Det var det inte.
Och eftersom jag skriver direkt i WordPress så tappade jag ju enormt mycket text varenda gång den hängde sig. Plus att den har fått en ny biverkning av att vara på verkstad, den inte bara hänger sig, den stänger även av sig själv numera. Mitt i textskrivandet blev den alldeles svart och död fyra gånger. Plus de där åtta gångerna den hängde sig precis som innan och krävde omstart.
Det tog sisådär fyra timmar och två hjärnbrinningar att skriva skitinlägget.
Något som i normala fall hade tagit max en halvtimma. För att jag fick skriva om det mesta tolv gånger och dessutom vänta mellan lika många omstarter.
Gissa vem som skall åka till Elgiganten idag?
Gissa vem som är skitarg?
Gissa vem som tänker ta med datorn ut till parkeringen och backa över den minst fem gånger om jag inte får en ny dator och om de envisas med att skicka iväg den igen? Och be maken “fisa” på den.
Jag har faktiskt trygghetsförsäkring på den, vilket innebär att jag får en ny om jag tappar den.
Det borde vara likställt med att köra över den med bilen. Annars åker jag tillbaka till stan och tappar den i vattnet vid kajen. Med båda händerna och lite våldsamhet för klimax.
Om inte annat så gör jag ju dem en ekonomisk tjänst med tanke på att de envisas med att byta skitdyra delar istället för att plocka fram en ny ur datorhyllan.
Jag tänker i alla fall inte vara av med den i flera veckor en gång till och få tillbaka den sämre.
// Beslutsam och Svinirriterad