Jomen vi åkte ju 50 distans enbart för att hänga en kväll med Enlisailivet och Elefantpenismannen. Så värt det. Inte ofta man kan köra full fart och dessutom gå utomskärs hela vägen. Havet var som ett dansbandsgolv (ja, det är skillnad på discogolv, balsalsgolv och dansbandsgolv).
De angjorde Gullholmen före oss, trots soppatorsk och sjöräddning (hahaha – jag är bara så glad att någon mer än vi åker sjöräddning), så de tog emot oss och serverade rosévin medan vi bidrog med…chips.
Och så satt vi i den ljumma sommarkvällen framför våra båtar.
Tomas Ledin hade kunnat sjunga ledmotivet till den här kvällen. Det är alltså absolut inte höst. På hösten är det inte 17 grader mitt i natten. Punkt.
Sen grillade männen, ackompanjerad av makens grillskryt och Elefantmannens illa dolda avundsjuka. Han hade en liknande grill, men inte riktigt i samma kaliber som maken och vad han än säger så grämde det honom. Jag förutspår ett grillbyte inom snar framtid i den familjen. Sådant svider i ett prylhjärta.
Sen gick vi in och satte oss för att äta, maken fick lyckligt använda båtens skitjävlaonödiga centraldammsugare till något riktigt vettigt. Myggjakt. Trots centraldammsugarmyggjakt, thailändsk myggspray, myggljus och en myggmagnet till hund lyckades blodsugarna åstadkomma minst tio myggbett på varje fot och tre på höger skulderblad.
Efter maten pratade vi skit.
Obegriplig skit dessutom. Fyra personer som har munlepra och dessutom pratar i ljusets hastighet och i munnen på varandra är inte en vinnande kombo. För det blir fel. Det tog ungefär en timma innan vi nådde någon slags acceptans och förståelse (typ; lyssna inte på vad jag säger, förstå vad jag menar) för att alla vokaler blev utbytta mot annan random vokal som inte hörde till ordet.
Men trevligt var det. Väldigt trevligt.
Ända tills männen började diskutera elgrejor på båten och använde ord som fluxkapacitator och warpsköldar.
Då vet man att det är dags att sparka ut dem. Med eller utan warpsköld.
Men först bestämde vi att Enlisailivet passade orimligt bra i mina nya bågar.
Vi hann med att avhandla många viktigheter på kort tid. Imponerande många.
Och jag är fortfarande skrämmande positiv.
En halv dag på havet uppåner har den effekten.
Imorgon är en ny dag. Det är Stors födelsedag och mammas lurv blir fyra år minsann. Eller ja, skall man vara nogräknat fyllde han redan vid midnatt, men vi firar när vi vaknar.
Leverpastejtårta och fotografering blir det.
Och säckvis med pussar med magkill.
