Ännu mer glasögon (och slut på tävling)

Mina glasögon har kommit, mina glasögon har kommit, mina GLASÖGON har kommit. Men det är maken som vittjar brevlådan så jag har dem inte i min hand än. Tre dagar för vanlig A-post alltså. Det är imponerande. Fy fan för PostMord alltså. Och inte har vi något val att byta till heller. Om de åtminstone hade tagit ansvar för sin sopiga tjänst, men nä nä inte DÅ. 

I alla fall, ni skall få se på Annicas senaste. Och ni skall få se Annica också. Visst, hon är också skitsnygg och allt det där, väldigt trevlig med, men KOLLA glasögonen! 


Jävla människa att flytta härifrån och till Hallsberg? 😉

De där bågarna är farligt snygga. Extra farliga för min plånbok. Vad är det med mig, vår och glasögon? Jag kan inte sluta titta på dem.

Och så tävlingen då, nu släpper jag på kommentarerna. Jag trodde faktiskt att det skulle vara omöjligt att svara fel, men ett par av er gjorde faktiskt det. Vådan av att läsa frågan för fort kanske?

Frågan var ju vad det stod på den andra bloggrelaterade tröjan och svaret var såklart “Pointless Blog”. 

Nu skall hundarna klura på hur de skall dra vinnaren av blårosa glajjor. 

Det ryktas att de vill göra något leverpastejsrelaterat. Det låter kladdigt.

Så himla korkad

När jag skulle fixa så kommentarerna skulle sluta godkännas automatiskt råkade jag även ta bort möjligheten att kommentera alla framtida inlägg.

Visst, jag tyckte det blev ovanligt tyst, men även att ni kanske också frös så mycket att ni var helt stela och inte kunde. Eller kanske att ni hade bättre saker för er. Men nä, när Humlan talade om för mig igår kväll att det inte gick att kommentera de nya inläggen, då först fattade jag. Problemet var bara att jag då låg i sängen under två duntäcken och inte kunde fixa det på telefonen. Fast jag trodde att jag kunde fixa det på telefonen och att jag hade gjort det. Det hade jag inte.

Nu har jag däremot fixat det.

Nu kan ni kommentera hur söt Bosse är och hur jävligt det är med valptänder och sådant.

Under tiden surar jag vidare i rosa eftersom maken inte vittjat brevlådan än och jag är SKITNERVÖS.


Finns ingen som kan se så bister ut på kort som jag. Det är mitt varumärke. Som om jag har något.

Det finns alltså en Mister Bean och så är jag Bister Min.

Ett par timmar kvar att tävla. 

Kör hårt!

Ingen annan som fryser ihjäl litegrand?

Alltså, det är maj vilken dag som helst? Det måste gå att stämma våren för falsk marknadsföring? Eller rentav bedrägeri? De senaste timmarna har jag legat på soffan med mysdress och trippla filtar. Trots det fryser jag inuti benmärgen. Och det är ju nu man skall göra hoppsaskutt i träskor, skrika vårtjut i skogen och absolut inte ha dunjacka mer.

Jomen eller hur.

Först är det väl bäst att jag talar om att PostMord inte lyckades med uppdraget. Glasögonen kom inte idag och jag var ledsen i så många timmar att jag inte orkade räkna dem. Eftersom jag är så munter till min läggning är jag nu övertygad om att de inte kommer komma imorgon heller, för att PostMord har slarvat bort dem. Det känns ju så självklart liksom. Glasfärgfirman gjorde ett kanonjobb, trots att det är en färg de aldrig gör. De klarade kvalitetsinspektionen och gick sedan med post från utrikes land till Hallsberg. Och där tog posten över.

Men bortsett från att glasögonen inte kom och att jag fryser som en skeppsbruten på Arktis i bikini är allt fint. För igår hälsade vi på valpen Bosse och hans brorsa Sigge. Sigge var bästis med Stor ända till Stor fick Liten. Då sade Stor upp bekantskapen och blev arg som ett bi. Han fick akuta moderskänslor och Sigge fick sparken som bästis. Men eftersom Sigge inte bara har världens största mun utan även världens största hjärta älskar han oss i alla fall. Märkligt mycket. Han blir så glad att han blir alldeles knollrig och vi hade fullt upp igår.


Och Bosse var så himla söt när han sov.

Sedan vaknade han.


Gäspade lite och började leta efter något att bita i.


Fördelen med att ha två hundar är ju faktiskt att det inte alltid behöver vara en mänsklig kroppsdel i munnen. Det går lika bra att bråka med brorsan om samma centimeter av en jättestor handduk.


Jättestor som sagt.

Men han var alldeles bedårande söt. Även om han bet maken i kinden så han ser ut att ha varit i slagsmål.

Hundar är kärlek. Oavsett om de har små synålar istället för tänder.

Och nu kan jag inte visa fler bilder för jag måste stoppa in mina frostbitna fingrar under täcket. Frost bits tydligen också.

Hur har ni det? Blev det någon pungsparkskyla med bajssnö hos er? Ingen snö så långt ögat når här, så vi verkar ha klarat oss trots byte till sommardäck. Och hur skall det gå på måndag? Skall cortegen i Göteborg åka plogbil för första gången någonsin och måste studenterna lovsjunga våren i lågskor på skare? 

Hundarna påminner om att det är exakt ett dygn kvar till tävlingslut och jag ber er hålla tummarna för att mina glasögon faktiskt kommer imorgon. 

Fy så ledsen jag blir annars.

Och så önskar jag alla lycka till i tävlingen, hundarna svarar att de givetvis är mutbara, men det kräver att ni kommer hit med prinskorv.

Fan så snygga glasögonen är.

De bara ligger där i Hallsberg 

Istället för att ligga här! Och jag dog lite inombords när jag fick bilden av Annica. Glasögonen som inte hann komma före påsk har nu anlänt butik i Hallsberg och de är ta mig tusan snyggare än jag någonsin kunnat begära.


Varje gång jag tittar på kortet rusar vilopulsen iväg lite och jag är väldigt imponerad. Att Annica är fantastisk på att tänka utanför boxen visste jag ju redan, men att hela kedjan av händelser skulle fungera var jag en smula bekymrad över. Att det skulle haka upp sig någonstans.

Men det gjorde inte det! Där ligger mina tvåfärgade och slipade glasögon och bara är sjukt snygga. Snyggare än de rosa till och med, men jag får satsa på variation så inget av glasögonparen känner sig åsidosatta.

Kan vi hålla tummarna för att Annica hinner posta dem idag? Och att posten sköter sig. Jag är nog mer bekymrad över det sistnämnda.

Hundarna hälsar även att ni inte skall glömma tävlingen i förra inlägget. De är lika snygga de, men fördelaktigt nog kan man använda dem utan att vara glasögonorm.

Och alldeles strax är det dags att åka och hälsa på Staffen Sigge som fått en lillebror. En alldeles ny och svart liten minigris på elva veckor.

Givetvis tar jag med mig kameran. Här skall det bitpussas.

Tävlingslördag

Det är ju ändå bara skräp på tv:n? Borde inte lördagar vara bästa dagen på hela veckan för alla över 45 som bor i skogen? Prime Time för produktionsbolagen tänker jag, men tydligen GÖR folk andra saker på lördagskvällarna. Vad vet jag inte? Här är utbudet inte så stort om man skulle vilja ha lite variation från middag på Park och möjligen en bio, även om det är sällsynt att vi ens gör det numera.

Dans på Utängens Loge? Välta en liten ko? Bingo? Inte ens historieföreningen har något på agendan förrän på måndagar. 

Gör man månne andra saker i storstaden? Är alla över 45 på Operakällaren, eller är det helt enkelt så att de som jobbar på olika produktionsbolag irrar omkring runt Stureplan och därmed inte ser behovet av lite kvalitets-tv på just lördagar?

Det betyder egentligen bara att jag sitter här och är glad i onödan. 


Men jag tänker i alla fall tävla iväg glasögonen som inte blev färgprov. Eller ja, hundarna skall göra det såklart. De är ju tävlingsansvariga här. 

Skulle ni råkat glömma hur de ser ut får ni en påminnelse här.


Ursnygga. Och precis som jag hoppas att mina kommer bli, fast de här har ingen styrka i glasen.

Frågan lyder som följer:

Den glada tröjan jag har på mig på fotot köpte jag ju samtidigt som jag köpte en annan tröja med bloggrelaterad text. Vad stod det på den tröjan?

Om man är klipsk vet man att det går att leta upp svaret i bloggen och hundarna ser fram emot dragning. Det var alldeles för längesedan låter de hälsa. 

Och givetvis stänger jag av kommentarerna till det här inlägget tills vidare. Åtminstone till dess att det är dags för dragning.

Vad sägs om deadline på onsdag 23.59? Jomen det spikar vi. Onsdag alltså.

Lycka till!

Vi kommer vara orimligt snygga i sommar faktiskt.