Lite tjatigt med glasögon?

Med andra ord dags att byta från ögontjafs till något lite mer aktuellt.

Jag förtjänar verkligen inte att någon läser vad jag skriver, eftersom jag är en usel skribent. Näe, jag är en ganska bra skribent, men jag skriver ju aldrig och mina uppehåll är verkligen orimligt långa. Och både ni och jag vet varför, i alla fall en av alla anledningar, men som vanligt finns det ju fler ganska ointressanta anledningar.

Grejen är att jag inte är eller ens har varit medveten om hur osugen jag är på att skriva något alls när jag är arg. Och jag har varit arg rätt länge. På väldigt mycket. Något som känns himla konstigt eftersom jag inte är särskilt långsint, i mitt fall är det mer att stubinen brinner och sedan är det över, men på senare tid har jag samlat på mig besvikelser och människor som står mig nära sårar mig. En del medvetet, ett pyttelitet fåtal omedvetet och helt plötsligt befinner jag mig i en sits där det pyser över åt alla väderstreck. När jag var så här arg och sårad senast, då dog min förra blogg helt, och återuppstod aldrig. Det var cirka 16 år sedan.

Det händer med andra ord inte så ofta, men när det händer då händer det med buller och bång. För 16 år sedan gjorde jag inget åt det alls, mer än att jag blev tyst i den lilla del av etern som fanns då, den här gången kan jag inte göra riktigt samma sak. Dels för att jag verkligen inte vill lägga ner bloggen (och för att en nedläggning av bloggen varken gör till eller från, det råkade nog mest bara bli en biverkning förra gången) och dels för att det verkligen inte fungerar att stoppa huvudet i sanden den här gången. Vad är det man säger? Små barn, små problem, stora barn, stora problem? Fast i mitt fall är det mer “äldre människa, större problem pga att de inte får plats under mattan längre”.

Jamen det var väl ungefär det jag tänkte säga idag och det gick förvånansvärt smidigt för att vara ett inlägg som stått öppet och påbörjat i fyra veckor.

Självklart finns det trevligare saker att prata om, även om det inte har hänt överdrivet mycket sedan i januari. För, ni vet, vinter och grått och trist och allt det där. Livet är en smula enklare i Technicolor helt enkelt.

Senaste nytt behöver jag verkligen dryfta på bloggen, och med senaste nytt menar jag att gardinerna som jag beställde i mars 2018 äntligen kom i förrgår. Svårslagen leveranstid och en orimligt slö nyhet faktiskt. Ingen skugga på företaget jag handlade hos dock, det var jag som missade att bekräfta ordern och sedan kom saker emellan. I 14 månader bara.

Minns ni gardinerna? Jag är ganska säker på att vi pratade om dem, men eftersom jag nästan hade glömt dem begär jag inte att ni skall minnas. Jag beställde ju till sovrummet och till vardagsrummet, båda i härlig och riktigt tjock sammet. Till sovrummet blev det ju mörkläggning och turkosblå längder i samma färg som fjärilarna på tapeten och till vardagsrummet blev det blekrosa hissgardiner i samma färg som stjärten på tapetflamingoarna. Glatt överraskad upptäckte jag att jag även hade beställt två matchande kuddar till soffan i samma tyg, och lika glatt hämtade jag gardinerna för att ÄNTLIGEN bli nästan klar med den förbaskade renoveringen som inte varit varken krånglig eller storartad.

Hissgardinerna kom färdigmonterade på någon slags gardinstång och sovrumsgardinerna skall jag tydligen montera själv på sådana där som ser ut som om ett gem och en väldigt liten galge har fått bäbisar.

Vi konstaterade att hissgardinerna såg lättast ut och de är dessutom högst på prioriteringslistan. För sommaren 2018 var solig och varm, det var även den nyss utgångna månaden april, och när solen lyser och man inte har några gardiner alls så kan man inte vara i vardagsrummet mellan 14.00 och 20.30. Till och med hundarna undviker basturummet.

Det är ganska jobbigt att vara tvungen att undvika vardagsrummet med tanke på att vi inte bor i ett palats. Sovrummet nödlöste vi genom att hänga upp en mörk filt. Sjukt snyggt.

Jag har ändå förhållandevis många högskolepoäng och är ganska teknisk så länge jag slipper montera IKEA-möbler. Gardinerna är i en klass för sig, en alldeles alldeles egen klass. Vi har tittat ondskefullt på skenorna, vi har tittat vänligt och inställsamt på dem och vi har både tittat i och petat på sakerna i den medföljande påsen som innehåller grejor som får mig att sakna träpluggar från IKEA. Idag beslutade vi oss för att låta dem stå till på måndag när jag kan ringa gardinproffstjejerna där jag köpte dem, för ingen av oss förstår något. Det betyder att om vi försöker på allvar så kommer minst en av oss (antagligen båda två) bära ut dem och använda som fågelskrämmor. Efter att vi har knäckt skenorna på ett flertal ställen.

Då pratar vi ju ändå om de som redan är monterade på skenan. Hur i hela fridens jävla namn skall jag kunna montera gardinerna från helvetet i sovrummet?

Nu kommer jag inte kunna somna för att gardinerna hånar mig.

Men de är väldigt fina och färgen passar perfekt ihop med flamingostjärten precis som jag hoppades.

Och kuddarna var jättesköna. Man undrar hur lång tid det kommer ta innan de antar samma färg som lerig bäckbadad hundtass?

Hur mår ni och vad gör ni? Jag har saknat er såklart.

Ni har min fulla förståelse om ni har gett upp och lämnat mig. Ingen skulle antagligen klandra er mindre än jag.

0 thoughts on “Lite tjatigt med glasögon?

  • Åhhhhh, vad gla jag blir när jag äntligen ser ett livstecken igen från dig 🙂

    Här ges inte upp utan levt på hoppet om att du snart kommer tillbaka

    De där gemen och liten bebis galge, hur se de ut egentligen, har svårt att föreställa mig de

  • Men serru, vi är trogna och vill veta allt om hur du har det! På den här sidan landet har det alldeles otroliga hänt att vi har skaffat hundvalp. Antagligen den minsta i världen En svart havapoo som är så orimligt söt att vi inte kan gå på promenad för vi kommer ingenstans när alla stannar och tittar…

  • Välkommen tillbaka! Jag har verkligen saknat dig! Hur konstigt det än verkar, så är det så. Känns som vi känner varandra, fast ändå inte. Öh, du fattar. Ibland kommer livet farandes och slår en i huvudet. Och då måste man ju prioritera. Inget konstigt alls. Men hur som, du har varit saknad. Så hoppas saker känns bättre, och löser sig. Som sagt, välkommen tillbaka. Kramar Jenny.

    • Jamen jag förstår, för jag tänker ju samma. För det är klart att vi känner varandra. Och förvåningen över antalet kommentarer imorse, min tanke var ju att OM någon hade orkat hänga kvar skulle det nog ta ett par veckor innan jag “fanns” igen. Herregud, jag fick ju tårar i ögonen. Kram!

  • Livstecken!? Yaay! Be mig inte om hjälp med uppsättning av gardinerna bara. Jag är så oteknisk att jag inte ens klarar av att följa en IKEA-instruktion. De där rosa ihop med flamingotapeten är perfekt matchade. Kommer bli så snyggt när de är uppe.

    • När de är uppe? Jag går mer här och tänker “om de kommer upp” och OM de verkligen kommer upp tror jag också att det kommer bli väldigt trevligt. Då skall ni även få se saker jag har möblerat in och att jag faktiskt har inredningspysslat, vilket jag inte kan utan är helt talanglös i den grenen ju. Men jag har verkligen pysslat och det blev förvånansvärt hög mysfaktor. Enligt mig. Antagligen inte alls enligt chica modemagasin?

  • In sickness and health var ju överenskommelsen eller…..? Gött att du är tillbaka och att”inget”har hänt.(bara den vanliga argsintheten,haha,skojar bara)Allt bra här,rest lite och snart bär det av igen,kanske vi ses ute i Europa?Kram

    • Om du bara visste hur långt från den vanliga argsintheten det är 😉 Jag hade fixat in sickness and health, men det sket sig på sickness, health, hurt and anger. Är ni hemma nu? Kram

  • Men hej!! Long time, no write… He he he!!
    Jobbigt att vara arg så länge, låter inte nyttigt. Hoppas det löser sig!

    Skitsnygg tapet och ursnygg färg på tyget!! Precis min smak!!

    Kram, och välkommen tillbaka.

    • Tvek på att det kommer lösa sig, men än är undrens tid inte förbi. Och gardinerna är verkligen ljuvliga, för att inte tala om kvaliteten. Allt det är Johannas fel ju, för jag älskar ju hennes gardiner. 🙂

    • Skönt att höra <3 Och vänta lite nu, vad har hänt med min blogg och att det helt plötsligt går att göra en emoji som inte är en vanlig smileygubbe? Det har ju varit mitt huvudbry i SÅ många år och jag har lagt löjligt många timmar på att försöka lösa det utan att lyckas och nu ser jag en emoji som inte är "vanlig". Kan det vara möjligt att den har lagat sig själv? Näe?

    • Släng ut bild på gardinstängerna och bebisgemen så kan säkert nån säg hur de ska sitta, så får du nog upp de detta århundradet iaf 🙂

      • Det kommer strax. För gardiner med delar ligger lite spridda och hånar mig, men nu har jag fotat dem och satt mig ner med datorn. Jag är tveksam till århundradet 😉

  • Såg redan i morse att du återkommit och satt sen i kyrkan och tänkte bl a på att när jag kom hem, så skulle jag genast läsa. Tack för att du gjort omstart! Och gardinerna är snygga!

    • Det gläder mig att du tänkte på just det i kyrkan. 🙂 Kan du samtala med han/hon där uppe och ge mig lite goda referenser? Jag verkar vara utstött på “ovanvåningen”. Och det är inte du som skall tacka, det är jag som skall tacka för att du öht inte gett upp. Kram

  • Heej! Roligt att du hittar bokstäverna igen, hoppas nu att humöret blir bättre också.

    Jag tror att jag vet vad de där gem+minigalge-bebisarna är för några, jag har en kartong liggande någonstans här, men inte rätt gardinstång för dem. Däremot kommer jag inte ihåg vad de heter, min fibrohjärna har gömt stora delar av ordförrådet så just nu hittar jag inte ordet.
    Jag har verkligen ändrat mig om flamingotapeterna, jag var lite tveksam när du visade dem tidigare, men nu gillar jag dem verkligen! Och kuddarna är snygga till, så jag kan tänka mig att det blir perfekt bara du får upp de där hissgardinerna. Låter klokt att ringa proffsen och hoppas att de löser det.

    Nu hoppas jag att du fortsätter skriva, det är ont om läsvärda bloggar!

    • Åhhhhh…du har ändrat dig <3 Jag älskar dem lika mycket fortfarande och jag var ju sjukt orolig över att jag skulle tröttna på dem, men det har jag inte. Det har snarare flyttat in ännu fler flamingos i det lilla torpet, tom maken har bidragit med en och annan rosa fågel. De gör mig glad.

      Bloggar är utdöende va? Då får jag försöka hålla mig kvar så länge det går, vilket inte borde vara ett problem egentligen eftersom jag ändå känner mig som en T-Rex.

  • Äntligen!! Som du varit saknad. Gardinstänger är inget svårt att hänga upp. Men ring efter hjälp om intresset för att göra det inte finns där. Bättre du gör något trevligare då. Som att titta på 😉

    • INTE SVÅRT ATT HÄNGA UPP?

      Vänta lite skall jag visa precis hur mycket konstiga saker som kom i paketen, fortsätter du hävda att det inte är svårt så betalar jag taxi tur och retur om du kommer hit och hänger upp dem åt mig. Övernattning med hund ingår givetvis också.

      • Jag har typ samma i varenda rum här i huset. Det underlättar dock om man gillade mekano som barn samt fått skruva sönder en och en annan både radio och tv i sin barndom bara för att få se hur de såg ut inuti 😉

  • Roligt att du har hittat tillbaka till skrivandet, du har varit saknad! Men så är det här livet, det går upp och det går ner. Periodvis är det mycket nerför för många av oss

    • Jag hatar att tappa det. Men det blir så när man vill skriva om saker man inte bör skriva om och då tappar man det man bör skriva om istället. Jag får köpa en dagbok med hänglås och skriva andra saker i 🙂
      Det låter som om det har hänt något specifikt neråt? Har det gjort det och är du okay? Kram

      • Ja tack, jag är okej. Det har bara varit lite för mycket sjukdom och bortgång i min närmsta omgivning. Sjukt jobbigt att känna sig otillräcklig… Det där med dagbok låter inte så dumt, skönt att skriva av sig när man är arg och frustrerad

  • Med tanke på hur många som inte hade dett upp hoppet om din återvändå, så kan säkert någon av oss lösa ditt gardinstångproblem

    Btw såg The Gunilla vill ha hjälp med att hitta mr Right,

    Du har inte lust o hjälpa henne

  • Härligt att du är tillbaka. Följer numera endast två ynka bloggar och din är en! Tror att vi läsare har full respekt för att livet ibland kommer emellan.
    Med ett fniss konstaterar jag att jag är på väg att bli glasögonbesatt jag med. Hämtade två par hos optikern idag, helt imponerad själv!

    • Vågar jag ens fråga vilken den andra bloggen är? Fniss.
      Och!!! Hääääärligt att höra, visst är det sjukt roligt med nya glasögon? En sån grej som iaf jag tyckte var ett nödvändigt ont förr, nu är det hur kul som helst. Som ett smycke. Mina favoriter är de med gult glas (för att man ser löjligt bra i dem, särskilt i mörker) och de graderade blå/rosa glasen. Jag beställde de blå/vit/röda som jag visade i januariinlägget, men de kom aldrig och sedan tappade jag bort det i samband med att jag tappade bort mig själv så i år har jag fortfarande köpt NOLL par. Det oroar mig lite eftersom jag är skrockfull, så jag måste köpa ett par, annars är risken stor att sommaren går åt skogen.
      Vad köpte du för några? Givetvis blir jag extra glad om jag får se bild, eftersom glasögon är extremt trevligt att kolla på och få nya idéer själv 🙂

      • SJUKT snygga solbrillor!! De andra var såklart snygga de med, men solbrillorna var oh la la! Mina är inte modigare, de har bara konstig färg på glasen 🙂 Och idag köpte jag ett par som nästan var de jag ältade i januari, vilket enbart är tack vare/på grund av dig. För jag fick sparken i röven av ditt köp. Det borde ju även betyda att sommaren är räddad, för det var konstigt att ha noll par nya glasögon när vi redan är inne i maj.

        • Sedär, glad to help! Eller hjälp till självhjälp, om sommaren är räddad för oss alla (vilket jag är säker på att den är).
          Jag gillar konstig färg på glasen, tyvärr har jag inte hittat nån (riktig) färg som klär min åretrunt-vinterbleka hy

  • Trevligt att du är här igen! Älskar flamingotapeterna! Oroa dig inte för kudden, tror det är Sannela? Går att köra i maskin hur många gånger som helst, har inte slitit ut mina än.

    Inte för att det är någon hjälp, men kan rapportera från säker källa, mummelmummel, att snickarna i möbelföretagets studio inte heller får ihop grejerna alltid. De löser mycket med spontan borrning och sedan går det till retusch. Kan du retuschera upp gardinerna tror du? Eller projicera på något sätt, då kan du lätt byta också om du vill?

    • Tyget heter något på V. Varsala tror jag. Det är inte Ikea, jag hittade en fantastisk gardinbutik i Småland som måttsyr och skickar med rubbet som man behöver. Vilket inte verkar spela ngn roll för min del, men det lät ju jättebra i teorin hahaha.
      Beama upp dem, funkar det? 😉

    • Och jag har verkligen förtjänat att alla skulle ha gett upp, men det gör mig såååå glad när du skriver att du blir glad <3

  • Anna i Malmö says:

    Ååh, vad jag har saknat dig!

    Nejtack, sätta upp gardiner? Jag ringer fortfarande morsan.. fy fan. Nu har jag förvisso enkla saker, gardinstång + gardin. Tadaa.

    Nu ringer jag morsan när jag behöver ha borrat i väggen. Varken jag eller mannen fixar det.

    Livet är skit här också. Guppar på ytan med näsan över , flämtandes efter luft. Kan man ta timeout från livet?

    • Jag trodde såklart att det inte skulle vara så stor skillnad på stång och skena. Gardin som gardin? OJ så fel jag hade.

      Man kan ta time out, tror till och med att man bör göra det för att inte knäcka sig helt. Vad har hänt? Kram

  • Men hej, som jag saknat dig……..men, är det för varmt i rummet är det markiser på utsidan man skall sätta upp. Känn på fönstret en varm sommardag, så inser du att gardiner aldrig tar bort värmen, har du en markis på utsidan blir det aldrig lika varmt inne. Bonus är att dom förväntas man inte sätta upp själv, utan där medföljer en eller flera montörer, som tyvärr inte stannar. Lycka till!

    • Näe, jag tror inte värmen är värst. Men solen lyser ju värre än ett lysrör nuförtiden 🙂 TV är bara att glömma, den har knappt synts sedan 2017 😉

  • Inte ger jag upp om dig men har saknat dig enormt. Skönt att vi slipper snacka glasögon ett tag. Nästa ämne är tydligen gardiner och dina skills att inte kunna få upp dem. Ska sätta mig in i saken och kommentera under nästa inlägg.
    Jag tänker absolut inte klaga på ditt blogguppehåll med tanke på hur ofta jag skriver i min egen.
    Underbart att höra av dig.
    Kramar

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

You may use these HTML tags and attributes:

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.