Efter ungefär tusen ord, där jag berättade om hur vi fick äta upp vår mallighet i somras för att vi inte har gjort så mycket annat än att prata om hur jävla preppade vi är ifall kriget eller krisen kommer så lyckas jag radera varenda litet ord. Med pannan. För jag somnade tydligen lite medan jag skrev och vaknade när telefonen landade i pannan och då var det helt tomt på bloggbladet förutom ett litet ensamt “p”. P som i panna eller pannskott? Eller PANIK.
Där får man välja helt fritt, eftersom jag numera vet att det inte finns någon ångra-knapp i appen. Pilutta mig för att jag var glad över att appen hade slutat bråka med mig och jag kunde skriva igen. Å andra sidan kanske man inte kan begära att appen skall ha kontroll på IDIOTI.
Nu vet ni det med. Det finns ingen ångra-knapp i bloggappen. Däremot hade jag kanske kunnat rädda texten om jag inte fått just panik, tryckt bort precis allt och rusat ner till datorn med förhoppningen att det låg en autosave där. Det gjorde det inte.
Om ni vill veta hur man inte skall göra efter att bokstavligt talat ha skallat bort ett halvt inlägg så kan jag skicka länken till supportdelen. Som jag upptäckte för sent.
Det betyder att jag skall sura och sova nu.
Imorgon skall jag ta den lilla hunden under armen och åka till mormor för att hämta mamma. Mamma har varit där hela dagen och skall sova där inatt för att ta hand om bouppteckningen imorgon bitti och det hördes att hon var i behov av att bli hämtad. Jag hade inte klarat att bo ensam ett dygn i mormors lägenhet utan att bryta ihop, men vi är bra på olika saker.
Men nu längtar jag efter min mamma. Vi har inte setts sedan begravningen och jag tror att det är ömsesidigt. Nä, jag vet att det är det. Vi behöver nog varandra i ett par dagar nu.
Om man bortser från att jag är en idiot så kan jag berätta att vår dag varit bättre än mammas, för vi har varit på böljan den blå hela dagen och vi började med att fika med tre portugiser och deras människoslavar. De tre portisarna gillar ju vatten så man brukar hitta dem på en ö där de tränar vattenapport som de tävlar i.
Stor och Liten fick stanna hemma och fikagästernas tre portisar fick bära sig åt precis som de ville på båten. Vår båt är ju trots allt väldigt hundvänlig.
Nåja, de fick bära sig åt nästan som de ville.
För det där ser inte särskilt frivilligt ut.
Stor och Liten sa att det var gränsfall djurplågeri när vi berättade för dem efter hemkomst.
Blicken. Den säger allt.
Just det, herrn på den bilden är farbror till Liten. Det är kul. Alla våra hundar är ganska nära släkt med varandra. Och det finns såklart fler foton och det finns alltid mer att skriva, men nu vågar jag inte mer.
Två pannskallar är helt klart två för många.
Jag återkommer imorgon när jag har slutat köra Västra Götaland runt och lugnt landat hos ömma modern.
// P? (Förbannade jävla skit)
Humlan says:
Enda nyttan med den övningen är att jag fick mig ett gott skratt! 😀 Men å andra sidan så fick jag inte läsa din text, så jag förlorade på det ändå.
Kör lugnt och så får du och mamma ta hand om varandra. Eller så är det Liten som tar hand om er båda.
BIbbi says:
<3
Hondjuret says:
Du har iaf en blogg… Och en båt! : )
Alltid något!
Victoria says:
Du har väl en blogg du med? Och antagligen andra saker jag inte har. Som det är för alla :-p
Hondjuret says:
Hehe. Jodå. Blogg har jag. Bara inte en fungerande. Kan varken uppdatera eller ladda upp bilder.
I övrigt har jag trasig bil, möglig dusch och utedass.. vi kan byta
Victoria says:
Gärna. Du vill hellre ha lite döda och väldigt kära familjemedlemmar istället? Då tar jag utedass och trasig bil any day, en koja i skogen bor jag redan i. Nu har du blogg igen.
Hondjuret says:
Usch Nej!! Då väljer jag nog min misär. Eran stuga förresten, är den beboelig (Är det ett svenskt ord?!) På vintern? Verkar som en bra plats att finna lite ro tänkte jag. Ser vackert ut där i alla fall!
Och tack snälla!
Victoria says:
Det är orimligt vackert, och typ beboeligt om man vill. Vi brukar stänga ner värme och vatten vintertid, men jag har firat smällkalla nyårsaftnar där med. Jag har inte läst din blogg på typ tusen år, för du ser aldrig mina meddelanden om att jag har vimsat bort lösenordet. Kan du inte messa det till mig?
Anne says:
Nu har du gjort att min fredag blivit bra igen
Åh som jag längtat efter att få läsa dina välformulerade, insiktsfulla och roliga inlägg igen!
Kram
Hondjuret says:
Nu har du lösen. Jag har nog sett mess (tror jag?!) Hjärnan är bara aningen disträ. Typ: skall bara först.
Måste verkligen sluta med det. Glömmer ju allt då.
Nyår i stugan lät himla fint om än väldigt kallt! Ser ni raketer där eller är ni helt isolerade?
Blogg uppdaterad btw 🙂