Fy för den lede vad jag är trött på att det är kallt nu. I alla fall så här kallt och att det har varit kallt så himla länge? Det känns ju som att vi bor på den sibiriska tundran med permafrost.
Och igår blev jag lurad. Maken hade nämligen kollat fel på termometern och påstod att det “bara” var minus sju grader ute. Jag hade ingen anledning att betvivla honom så jag dubbelkollade inte. Konstaterade bara att det var kallt, men det är det ju hela tiden.
Eftersom det var så himla mycket VARMARE igår ville maken gå på äventyr. Bakom ladan finns ett berg som är ganska högt och uppe på berget finns en skitspännande grotta. Dit är det trevligt att gå på sommaren och skrämma små barn (inte random barn nu alltså, utan gästande barn).
Maken hade varit där uppe några dagar efter det blev kallt och sett att det hade börjat formas enorma istappar överallt och ville att jag och kameran skulle följa med och plåta istappar.
Jamen det lät väl okay. Fast jag hade slarvat bort mössa och vantar, men jag tänkte att jag nog skulle klara mig utan. För det var ju nästan varmt ute.
Så här i efterhand vet jag inte om jag tänkte alls.
För det FÖRSTA går jag ju ständigt i Uggs. Det gjorde jag igår med. Trots att jag vet att sulan på Uggs utgör fara för liv och lem när det är halt. Att bara gå till ladan brukar generera minst två nästan-frivolter pga halka. Det är med andra ord ungefär lika praktiskt att bergsbestiga snötäckta berg i Uggs som det är att bergsbestiga i flipflops. Men jag tänkte inte på det.
Jag tänkte inte heller på att OM man gör en frivolt så måste man ta emot sig med händerna och att ta emot sig med händerna utan vantar i iskall snö är förfrysningskallt. Alternativet till att inte ta emot sig med händerna är att göra en faceplant. Det är antagligen ännu kallare (har inte provat, ÄN).
Det blev alltså en promenad/bergsbestigning iklädd ylleunderställ (tack vare Annika), onepiece, Uggs, jacka från 1988 och ingen mössa – inga vantar. Jag tog heller inte med mig kameran. Den glömde jag antagligen i ren självbevarelsedrift.
För vi kom inte så himla långt innan jag lade mig raklång första gången. Med händerna i snön. Sedan gjorde jag det tre gånger till innan vi ens var halvvägs upp och då var jag ROSENRASANDE, kall och … jamen rosenrasande.
Maken hoppsaskuttade naturligtvis före mig i kängor som inte var hala och istället för att hjälpa mig filmade han mig.
Notera även att HAN ser att granjävelgrenarna jag går under kommer tappa all sin snö i nacken på mig. Utan att säga något. Jag ser det inte eftersom jag inte riktigt tittade åt det hållet. Han står bara och fnissar tyst utan att varna mig.
Han hade i alla fall vett på att sluta filma och börja hjälpa när jag gav honom blicken som kunde mörda. Hundarna var ju inte så himla hjälpsamma de heller. Där är det mer stjälp än hjälp.
(Ja, jag vet att jag går som en hundraåring, men det är halt. Och brant. Nästan som Himalaya. Minst.)
Sen kom vi upp till grottan. Med bara mobilkameran. Men jag var rätt glad över att jag hade glömt den med tanke på att jag hade legat i snön tre gånger på vägen upp och det vill man inte göra med en kamera över axeln. Det räckte så bra som det var.
Sedan tog vi inte samma väg tillbaka. Vi tog den långa vägen hem, för det var bara att inse att den korta vägen hade inneburit att jag hade åkt släde på arslet hela vägen ner.
Vi lever ett rätt bra liv på torpet, för att hundarna har ett toppenliv här. Har hundarna det bra så har jag det bra, svårare än så är det inte. Men igår muttrade jag mig hela vägen hem och till och med den lille, som i vanliga fall är ytterst godmodig, tyckte att den där snön var tarvlig som satte sig mellan tassarna.
Ungefär två sekunder efter filmen slutade gick jag rakt in i ett rådjur med jyckarna. Fortfarande lite oklart vem som blev räddast.
Till slut kom vi hem och då kollade jag på termometern. Det var inte SJU grader. Det var SJUTTON. Somliga hade kollat fel.
Inför nästa helg skall jag hämta mina dubbade kängor, mössa och vantar. Och leta upp rånarluvan.
Men först skall jag nog ha en riktigt manlig förkylning efter gårdagens strapatser, för jag har ont i halsen. Men det kan lika gärna bero på att jag skreksvor under hela promenaden.
// Frusen i Skogen
Bh-Helene says:
FÖRLÅT! Men det var nog det roligaste filmklippet jag har sett på väldigt länge. Hur rör du dig kvinna?! 😀
Victoria says:
Jag FRÖS. Och hade försökt dra upp armarna inuti ärmarna på jackan för att inte få snö på händerna. Och så gick det uppför väldigt mycket även om det inte ser ut så. Plus halt som fan. Skithalt. Stel som en pinne pga rädd för fler trill och fall :-p
Bh-Helene says:
Tur jag inte äger ett par UGGs. Eller skulle få för mig att gå upp för ett berg för att kolla istappar. Du är bara för rolig! 😀
Även om jag nu har skrattat åt dig… Får jag be dina vänner att gå in och tävla om sportisar på min fb-sida? 😉
https://www.facebook.com/Hogeng%C3%A5rd-of-Sweden-320997551250731/
Victoria says:
Jag är den efterkloka typen? 😉
Klart du får, det vet du ju att du alltid får 🙂
Bh-Helene says:
<3
I mitt huvud says:
Men åååå vad jag önskar att jag inte var på jobbet just nu! Måste komma ihåg och gå in och kolla filmen när jag kommer hem! Fniss!!!!
Men HUR kunde du tycka att det var en bra idé att gå ut utan vantar ÄVEN fast du trodde det “bara” var -7???
Victoria says:
Jag vet inte? Eller det vet jag visst det. Jag går alltid med händerna i fickorna, och tänkte inte på att det inte funkade i bergsterräng med hala skor. Om man inte vill göra en face plant? 😉
Bibbi says:
Förlåt men jag skrattade gott. Du har dock mina sympatier och att din man inte är ihjälslagen än ska han nog bara vara tacksam för.
Men du har i alla fall lärt dig något; dubbelkolla temperaturen, INTE gå ut med UGGs i vinterväglag och alltid ha mössa och vantar på vintern.
Och jag tycker att den här förbannade kylan kan dra åt ******. Jag var trött på den redan första dan.
Jag tog, i och för sig, en liten promenad för en stund sedan men vi har “bara” -7 och det var kollat av mig innan jag gick. Sedan hade jag iklätt mig termobyxor, dunjacka, skidhandskar, halsduk, öronmuffar (UGGs) och Timberlandkängor. Jag hade kameran med mig också men det var inte mycket att plåta.
Victoria says:
Jag har rotat fram mina Mukluks. Nu är det slut med Uggs och bergsbestigning i alla fall. Men det här räcker nu, det håller jag helt med dig om. Jag är inte skapt för kyla. Jag är skapt för turkost hav och varm sand mellan tårna. *ylgråter*
I mitt huvud says:
Då är vi skapta för samma sorts klimat, du och jag!!! Jag har typiska sand-mellan-tårna-fötter! Faktiskt!
Bh-Helene says:
Samma här. Hatar kyla så jag nästan blir varm… Sitter seriöst och funderar på vart vi skulle kunna flytta.
Marie says:
Samma här. Jag är skapt för att bo i ett klimat med 25° året runt, inget annat. Den här vintern kan dra åt pipsvängen, tycker jag.
Var är kissekatten nu? Med ute på torpet också, men vägrar att gå ut?
Victoria says:
Lilla fröken kisse är med oss, men hon går ju inte ens ut när det är högsommar. Snö har hon inte sett en enda gång i sitt snart åttaåriga liv, vid sådana här temperaturer håller hon sig till element och andra värmekällor. Klok katt. Jag vill ju också lägga mig ovanför ett element.
PJAK/Anna says:
Enda fördelen med dagens kyla (-22°) är följande:
Inga mygg
Inga fästingar
Inga äckliga sniglar
Inget regn
Och jag blir duktigt sur om det blir record för ovanstående som compensation för kylan…..
Annika says:
Meeeen….Victoria!! Har du inte lärt dig något av att lusläsa vår sida? Det hjälper väl inte med ett underställ om du sen glömmer vantar, mössa och dessutom har ett par sketna Uggs på dig! :-/ Du får bakläxa! Men kram på dig för att jag fick ett gott skratt! ;-P
Victoria says:
Fast du tänker fel nu 😉 Hade jag inte kollat er sida och att du hade lärt mig att ylle inte är som 70-talets kalasbyxor längre så hade jag ju bara haft onepiece och inget underställ undertill heller. On top of ingen mössa och inga vantar. Det är ju positivt. Fniss.
En Annan Susanne says:
Jasså var det du? Jag trodde det var förhandsvisning på Disney on Ice.
Victoria says:
HAHAHAHAHA. Åh jesus. Ja verkligen. Det är sjukt svårt att se skillnaden faktiskt.
Karin says:
Detta var en annan version av Rödluvesagan,såg mer ut som om stora stygga vargen hade lurat ut lilla Rödluvan(förvisso klädd i Uggs&Op)i skogen,kanske hade han tänkt att stänga in henne i grottan (man vet aldrig…)Appropå den berömda mancolden så har Ipren nya reklamfilmer om just det,igenkänningsfaktorn är hög,haha
I min värld says:
Haha det var nog det roligaste på länge iaf idag 😀 du som muttrar o svär o maken som fnissar. Lite roligt i en annars gråååå måndag. Stackars liten som fick fossingarna fulla med snö.
Marie i skåne says:
Ha ha ha.. Fnissar gott här i soffan under filt. Tack för du bjuder på dig själv.
Annika K says:
Hihi 🙂