Det här inlägget skulle ha funnits här igår. Men bloggappen ville inte det. För bloggappen har levt sitt eget liv efter den senaste uppdateringen och är helt dum i huvudet. Om nu en app kan vara dum i huvudet. Det känns så?
I alla fulla fall. Fortfarande pappahäng och SOM han blåste mig. Jag var absolut inte beredd på en dylik luring. Det min ömme fader hatar mest just nu är först och främst att han har blivit tvingad att sluta röka, efter 50 år med pipa i truten är det inget man gör i en handvändning. Det han hatar näst mest är ju såklart att han inte får köra bil förrän det är “all systems clear”. Det betyder två saker. Se för guds skull till att han har något att göra. Annars blir det lite barskt.
Eftersom styvmoderns bil hade fått lite illvilliga kommentarer på senaste besiktningen för att däcken var utslitna så satte vi oss i hennes bil för att åka runt till däckfirmorna här i närheten. När vi kom till första däckfirman ville pappa prompt att jag skulle gå ut och fråga om pris för att kränga de gamla däcken av fälgen och på med de nya, och så en balansering av däcken såklart. Och jag kunde inte för mitt liv förstå varför han inte skulle fråga själv, eftersom jag inte vet ett skit om däckkrängning och vad det skall kosta. Jag visste inte ens vad jag skulle fråga utan ett manus från pappa. Vet inte heller hur jag kunde trampa rakt i fällan utan att fatta det heller, men jag gissar att jag trodde att jag var för gammal för att bli utnyttjad som blond dotter.
Det var jag inte. För gammal för att åka på en luring av pappa som blond dotter alltså. Tveksamt däremot om jag väckte några slags amorösa känslor hos ynglingen som jobbade på däckfirman eftersom han antagligen hade kunnat vara mitt barnbarn, men jag fick ett pris. Ett bra pris dessutom, det fattade till och med jag.
Pappa satt kvar i bilen och duckade medan jag samtalade om däckkrängning med yngling och när jag kom tillbaka till bilen och meddelade priset, samt att de hade tid direkt om vi bara hämtade däcken. Då började den ömme fadern fnissa nöjt. Det visade sig att han redan hade varit på samma däckfirma några veckor tidigare för att få samma prisuppgift men utan att lyckas. För däckfirman ville köpa in däcken själva (vilket pappa redan hade gjort) och ge en offert på något helt annat. Som såklart skulle generera mer pengar. Och DET var anledningen till att han inte hade gått med ut, för att inte bli igenkänd.
Ridå. Hello Blondie. Det borde jag ha anat.
De ömmade tydligen för medelålders tant i blond peruk med samma frilla som en galen professor (nej jag var inte pyntad och plattångad när jag var där) som inte riktigt förstod sig på däck. Konstigt nog.
Så jag satt här i ett par timmar.
Med den här utsikten.
På ett väldigt manligt däckfirmeinrett kontor medan pappa låg hemma och vilade sig lite förnöjt.
Sen åkte jag tillbaka, åt lite till paj och chillade. Dagen avslutades med en sväng till torpet för att kolla kantareller och plocka ett gäng äpplen. Sen till riksgränsen för att gå på Burger King. Det förstnämnda var riktigt riktigt trevligt och extremt idylliskt, solsken, glada hundar och doften av lite blöt skog (och jag hade såklart inte telefonen med mig så jag kunde fota). Det sistnämnda var bukfylla och sysselsättning.
Idag skall jag på begravning. IGEN. Min första borgerliga och med ljus klädsel.
Vilket gör mig totalt förvirrad.
Herregud vad jag behöver semester.
tigerlilja says:
Han fixar rökningen, absolut. När maken här fått stroke och jag hade åkt till hans lilla mamma och berättat det, svängde jag in till tobaksaffären och kvinnan bakom disken, som visste exakt vad jag (och för all del maken också) alltid köpte sa – ‘tre gula och en blå?’ och jag svarade – ‘nej, bara tre gula tack’ och hon sa – ‘har han slutat’ och jag tänkte att nästa gång vet hon, då behöver jag inte säga nånting, så är det att bo på ett litet ställe. Och jag kan tillägga att han numer tycker det luktar äckligt, så därför röker jag utomhus.
Bia says:
Påminn farsgubben om att stress INTE är tillåtet hädanefter. Inte i någon form, what so ever. Stackars han angående rökningen, säger en storrökare. Inte det lättaste, om man säger så… Men underbart att han vill sluta. F ö barnarbete är underskattat!
Anette TE says:
Jodu de kan de där “åldringarna”
När mamma dog tog jag över o skötte pappas alla räkningar.
Föra över pengar till kortet osv Mamma hade skött allt via internetbanken o pappa hade inte behövt att ha koll.
Så han “kunde” inte.
En dag när jag var där såg jag en post i betallistan jag inte kände igen.
500:- till Q-park.
Han trodde väl att jag inte skulle se den p-boten, men den såg jag, samt attan förstod att han utan problem , både kan lägga in mottagare samt göra betalningar.
Luring!
Granntanten says:
Haha, rackargubbe!
Fick han fixa räkningarna själv efter det?
Anette TE says:
Nää jag är väl för vek 😉 plus att jag gissar att det skulle vara ett heltidsjobb för honom .
B-M says:
Haha, vilken luring av farsgubben! 🙂
Humlan says:
Du är alltså bra för pappas affärer … i alla fall hans högst privata affärer. 😉
Själv fick jag just veta att pappa blev överflyttad till rehabilitering efter gårdagens operation… han skulle ju få åka hem samma dag, sedan blev han kvar över natten och nu det här! Tror att det är bra och blir bra, men det knyter sig ändå i magen…
I mitt huvud says:
He he!! Låter som om pappsen är på bättringsvägen!
En lisa i livet says:
Hahaha! Underbart av honom ju! Hoppas mina döttrar inte genomskådar mig än på ett tag. Tycker att jag har ganska mycket att “casha in”…. 🙂